Just nu känns det mest som dagarna handlar om att överleva. Jag tror jag spytt/hostat så mycket att jag skadat revbenen för det gör ont att andas. Jag tycker att kroppen borde aklimatiserat sig nu vid det här laget.
Känns ju lite trist att jag skulle bli såhär dålig i juletider. Jag har verkligen ingen ork till att göra så mycket här hemma.
Något som irriterar mig är kontakten med sjukvården. Nu fungerar det tydligen så att det är läkare på hälsocentralen som sjukskriver, även att de inte har någon vidare koll på svårt graviditetsillamående. Dessutom har vårdcentralen jag tillhör endast stafettläkare och där kommunikationen kan vara bristfällig. Läkaren sa när jag träffade honom att jag kunde ringa och få sjukskrivningen förlängd. Ringde fyra dagar innan den gick ut och får då veta att jag får telefontid med honom tidigast två dagar efter sjukskrivningen gått ut. Nu tror jag inte det ska vara problem att bli sjukskriven men det är även viktigt att läkaren skriver ett intyg som Försäkringskassan också godtar. Så inte nog med att jag mår illa och spyr varje dag, jag går och oroar mig över sjukskrivningen också och att läkaren ska förstå vad jag säger.
Helst av allt önskar jag såklart att jag skulle må så bra att jag orkade jobba heltid men när spyorna hänger i halsen mest hela tiden är det svårt att koncentrera sig på något annat. Förresten har jag nu klarat av 1/4 av graviditeten. Bara resten kvar.
[tags]Graviditet, Illamående, Sjukskrivning, Läkare, Försäkringskassan[/tags]
Å gud, jag kan inte ens föreställa mig. Mådde själv illa, men slapp spy. ”Bara” sån där obekväm äckelkänsla i kroppen hela tiden. Halv panik av rädsla att spy var som helst och hur som helst. Men att faktiskt GÖRA det… all styrka till dig. Nedräkning nu då till vecka 16.
Åh, stackare. Som om själva illamåendet i sig inte vore nog, då ska du måsta oroa dig för läkare och sjukskrivningar också. Sånt suger. :-/
Grattis till graviditet nr 2!! 🙂 Hoppas illamåendet ger med sig snart och att ni får en fin jul!
I know the feeling… Jag mådde illa till vecka 14 ca med Kasper – kräkte på jobbet, på väg från tåget till dagis, på hundpromenad, på morgonen, på kvällen – You name it…
Och maken reste varje vecka, så det bara att bryta ihop och fortsätta… Usch.
Hoppas du snart mår bättre!
Så himla trist att behöva hålla på med sånt samtidigt som man mår skit! Håller tummarna för att allt löser sig men framförallt att du snart, mycket snart mår bättre!!!!!
Kramar
Hoppas att du snart mår bättre!:) kram
Men usch och fy…din stackare. Hoppas hoppas det ordnar sig med intyg och sjukskrivning, håller tummarna. Hoppas ännu mer att du får må bättre snart så du kan njuta av din graviditet.
styrke-kram /Åsa
Stackare! Det där låter inget vidare. Hopplöst att man ska behöva bråka och strula med läkare när man mår dåligt åxå.
Kramar!
Åh fy vad jobbigt. Jag vet ju hur det känns att vara illamående eftersom jag fortfarande är det stundtals, vecka 27 liksom, man tycker ju att det borde gått över. Men mådde du sämre med Milton? Gick det över då eller mådde du illa hela tiden?
Å gumman jag hoppas, hoppas att det lättar snart så att du får njuta av graviditeten och orkar med annat också. Jag hoppas det ordnar sig med sjukskrivningen och att FK inte har mage att bråka sen.
kramar!!