Ett livstecken

Först hade Milton vattkoppor, därefter fick Lykke-Lie vattkoppor. Sen fick Lykke-Lie feber och nu har Milton feber. Jag är hemma för vård av barn var och varannan dag och det känns rätt stressande, särskilt som högarna på jobbet växer.

Jag har inte orkat skriva så mycket här. Min stressnivå har nog för första gången varit av en mer negativ art. För lite sömn med ryckningar i ögat som följd gjorde nog inte saken bättre.

Känns som en helg i Malmö nästa vecka kan vara välbehövligt.

Publicerat av

Elsklingen

En person mitt i livet. Sorg, skratt, minnen.

5 reaktioner på ”Ett livstecken”

  1. Usch, inte kul! Det är inte så roligt att känna sig oduglig på jobbet heller, när man får avboka möten och styra om och greja… Hoppas barnen kryar på sig snart och att du känner dig mindre stressad!

  2. Hoppas verkligen det vänder nu! Nu kommer våren och alla baciller drar förhoppningsvis all världens väg!
    Låter roligt & välförtjänt med en Malmöhelg!

    Ta hand om dig, hoppas stressen blir mindre!

    Kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.