Är det något som kan ge en gnagande känsla inombords så är det när man tappar bort något och inte hittar det hur mycket man än letar på alla tänkbara ställen. Min vigselring försvann. Jag brukar ta av mig den ibland eftersom jag är rädd för att tappa den då den är för stor (var gravid och lite svullen när jag och mannen gifte oss). Jag brukar särskilt ta av den när jag tränar och vet att jag lite slarvigt slängt ner den i väskan.
Ovan bild är med Milton i magen och ringmärkt sedan några dagar tillbaka.
I alla fall, jag letade på alla tänkbara ställen när jag bestämmer mig för att kolla bredvid sängen och ja, där låg den av någon konstig anledning. Ska nog vara lite mer rädd om min ring och så fort utrymme ges göra den lite mindre så den passar mitt finger.
Usch, den där känslan känner jag igen- jag lägger mina ringar lite varstanns och varje gång tänker jag att ”nu ska jag lägga dem i asken” men sen gör jag aldrig det ändå!
Ha en fin dag!
Kram
BloggMamman- en humorblogg om BloggMammor & Mammaliv
Åhh kan tänka mig att det är lite panikkänsla att slarva bort vigselringen 😉
Var mer rädd om kärleken i alla fall <3
Du får vara rädd om den, jag har varit hopplös med smycken (dock inga på prislappen dyra, men ack så värdefulla av andra orsaker). Köpte dock en liten låda i somras så nu har de sin plats. Är jag iväg så lägger jag det i myntfacket i plånboken så de ligger ”insträngda”.