Det är lite spänd förväntan över att resa till ett annat land. Man har längtat och planerat och så är dagen kommen. Man går upp mitt i natten. Väcker förväntansfulla barn och åker iväg från regn och kyla.
Allting flyter på bra men som en blixt från en klar himmel 10 000 meter upp i luften slår den till – huvudvärken.
Det är inte ofta jag råkar ut för denna huvudvärk men den väljer sina tillfällen och ofta uppe i luften. Det känns som jag ska dö. Att hjärnan håller på att sprängas i bitar och ingenstans att ta vägen. 1gram Alvedon hjälpte föga.
När det så var dags att landa började värken äntligen lätta och jag närmade mig människa igen. Skönt.
Hade gärna stoppat hela huvudet i en frysbox när det var som värst.
Men fy fasen så vidrigt… Hemsk huvudvärk är verkligen inte roligt och speciellt INTE när man sitter i ett flygplan många, många meter ovanför marken med en massa okända människor runtomkring sig…
Hoppas hemresan blir bättre och att ni får en superhärlig semester!!
Tack!
Ja, vidrigt att resa när man mår så dåligt men fram kom vi och nu mår jag bra.
Kram