Jag har verkligen inte lyssnat på min kropp och de signaler den försökt sända. Jag har varit så uppe i allt att jag inte tagit mig tiden att ta hand om mig själv och försöka hitta hållbara lösningar för mitt mående. Istället har jag kört på 190 och lyckats hålla hastigheten genom ett antal kurvor men sen gick det inte längre. Jag kunde inte koncentrera mig på det jag skulle göra, jag glömde bort saker vilket var väldigt jobbigt för mig som alltid brukar ha koll på vad som händer.
Den kanske allra jobbigaste signalen kom inte från mig själv utan mina barn som påpekade att jag alltid var så stressad och hade så bråttom till allt. Det gör rätt ont att ens barn kan se sånt innan en själv.
Jag har fått möjligheten att stanna upp och jag är så tacksam för det för det har verkligen varit behövligt för mig. Att fokusera på att vara här och nu och se vilka bitar i livet som är viktiga och vilka som jag behöver släppa taget om. Jag tror inte att lösningen ligger i att göra motsatsen till det jag gör idag utan att ta bort de bitar som inte är lika viktiga som andra.
Att vi mår bra i det vi gör och tar hand om oss själva är viktigt för vårt välmående samtidigt som den där balansen är väldigt flyktig. Det är endast i en kort stund, enstaka dagar som vi känner av balansen, när allting flyter på och fungerar som vi önskar. Det kan vara en väldig kick att uppleva balans samtidigt som det skapar en önskan efter mer vilket kan skapa en spiral som verkar positiv men som inte alls är det för man ställer mer och mer krav på sig själv att uppnå den där balansen.
Hur tänker du kring balans och stress?
Jag tror att nästan alla är mer eller mindre stressade. Vissa verkar hantera det bättre än andra… Själv klarar jag inte alls av det o det blir bara obalans.
Jag önskar för min del att jag hittar en lösning på min jobbsituation… I övrigt tror jag att vår nyckel blir planering o att förbereda mat o verkligen tänka efter. Så att de saker vi kan påverka inte blir mer stressiga än nödvändigt.
Ja jag har egentligen så mycket att skriva om det här, men det får nog bli ett eget inlägg.
Hoppas du känner att du kan hämta dig lite o att du hittar dina nycklar i vardagen.
Kram!
Jag stressar alldeles för mycket! Jag vill hinna med så mycket att ibland hinner jag inte med något alls, vilket inte är så smart förståss 🙂
Funderar också mycket på balans. För mig är det olika mest hela tiden. Men det handlar nog mycket om att försöka våga prioritera bland både kul och okul, att inte döma sig själv och att försöka lägga mest tid på sånt en gillar. Inte ha dåligt samvete. Låter lätt, men ja…
Jag blev sjukskriven i 2 olika omgångar under min 3:e graviditet pga stress/utmattning på jobbet.
Tyvärr ville jobbet inte hjälpa mig och den som hade hand om produktionen sa att det inte fanns något annat att göra fast alla visste att det fanns.
Jag fick åka in akut till förlossningen i v 29 pga att slemproppen lossnade, troligtvis pga stress och lyft på jobbet som jag inte kunde göra ordentligt och efter det blev det lite lugnare på jobbet.
Till slut bröt jag ihop och blev sjukskriven sista tiden av graviditeten.
Jag har fått lära mig att lyssna mer på min kropp. Jag är bäst på att bara köra på. Har alltid gjort det men nu när jag var gravid, bara gick upp 4 kg under hela graviditeten så fick min kropp nog.
Jag försöker leva så mycket som möjligt i nuet. Släppa sånt som inte går att göra någonting åt och kör med mindfulness och tränar och äter regelbundet.
Jag ska även försöka skaffa ett nytt jobb, dagtid då jag inte reder ut 2 skift för det blir för dålig sömn.
Om man en dag tar det lugnt och hamnar i balans, ja då känner man sig rätt utvilad och ”pigg” dagen efter. Då är det så LÄTT (iaf för mig, och jag tror knappast jag är ensam om det) att köra på och göra ”det man inte hann dagen innan då man var så trött”. Det är helt fel har jag fått erfara. Nyttja den stressfria dagen och finn balans i flera dagar, det är det som är nyckeln tror jag. Jag jobbar på det 😉
Kram! <3
Så himla svår, men viktig, fråga. Jag försöker att alltid vara ärlig mot mig själv och fråga mig själv vad jag prioriterar. Sen är det ”bara” att exekvera på det – och inte lägga tiden eller energi på det andra. Aktiva val. Hela tiden. Inte dåligt samvete över det jag inte kan styra över eller faktiskt inte kan göra bättre, ingen press från annat håll gällande sådant som jag aktivt prioriterat bort.
Ungefär så.
Hoppas du snart känner dig piggare.