Maktlösheten med sjuka barn

Vi har haft en riktigt jobbig vecka där frågorna varit betydligt många fler än svaren. På måndagkvällen drabbades Milton av magsmärtor, han mådde illa utan att kräkas och fick kramper i magen som kom stötvis och höll i sig en stund. Han fick stanna hemma på tisdagen och var rätt ok och vi tänkte att han kunde gå till skolan igen på onsdagen. På natten mot onsdagen blev han dock dålig och skrek av smärta, så vi bestämde att han fick vara hemma även på onsdagen. På kvällen blev smärtorna så intensiva igen att vi efter att ha pratat med 1177 bestämde att åka in till akuten. När vi väntar där träffar vi en klasskamrat till Milton och hans mamma. Frågar om vad som är fel och vi inser att grabbarna har precis samma symptom. Vi pratar lite löst om vad som kan ligga bakom deras magsmärtor och presenterar olika teorier för läkarna men dessvärre inget som stämmer vilket gör att man känner maktlöshet över att inte kunna hjälpa sitt barn. Milton får lämna blodprov som alla är bra och vi får med oss klyx hem mot förstoppning, vilket kändes totalt fel eftersom han inte varit det minsta förstoppad.

Milton på sjukhusMilton har lämnat blodprov och undrar om han får tillbaka sitt blod.

Natten mot torsdag blev rätt lugn trots allt och vi tror det kan bero på att Milton inte åt någon mat på kvällen. På torsdag var han fortsatt hemma från skolan med lättare magknip. Nätterna har varit värst och vid kontakt med andra mamman berättade hon att deras son fått diagnos körtelbuk efter ultraljud av magen. Googlade körtelbuk men kände att det var vissa parametrar som inte stämde, särskilt det om feber. Milton har inte haft någon feber under veckan.

Igårkväll hade Milton ohanterliga smärtor igen och när vi konsulterat 1177 och de stod helt rådvilla med vad det kunde vara bestämde vi oss för att på nytt besöka akuten. Denna gången fick vi lite bättre hjälp och Milton skulle få återkomma idag för ultraljud av magen och visst hittade de en svullen körtel. Förhoppningsvis är det på tillbakagång och vi är rekommenderade att inte servera stekt mat utan kokt mat som är snäll mot magen. Så körtelbuk behöver uppenbarligen inte innebära att man har feber. Påminner om när Lykke-Lie fick snuva i höften, det var också något jag aldrig hört talas om innan men när diagnosen väl presenterades för mig insåg jag hur vanligt det är.

Lindring har varit att ge Milton ipren, han fick en alvedon vid ett tillfälle som inte hade någon effekt och nu provar vi som sagt vidare med ”snäll” mat.

Publicerat av

Elsklingen

Gift 30+:are som funnit glädjen i att löpa och träna lite annorlunda. Mamma till Milton och Lykke-Lie. Bloggare som gärna fotograferar och jobbar socialt.

4 reaktioner på ”Maktlösheten med sjuka barn”

  1. Finns inget värre än att maktlöst se sitt barn må dåligt 🙁
    Skönt att ni fick veta vad det var tillslut och hoppas att han snabbt blir sig själv igen!
    Kram

    1. Ja, men jobbigt när inget verkar hjälpa. Han var in på akuten igen och då fick vi veta att det inte bara var en svullen körtel utan flera och att det kan hålla i sig flera veckor 🙁

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *