Att leva ensam

Det är när jag är ensam med barnen som jag inser hur bortskämd jag är att leva i ett förhållande där vi båda har ansvar för vårt gemensamma liv. Det är inte lätt att vara ensamstående och jag beundrar de som orkar med varje dag. Jag är helt slut efter två dagar och längtar så enormt mycket till mannen kommer hem igen.

Mamma Annah

För mig är det extra viktigt med planeringen de dagar jag är ensam. Så idag på lunchen bytte jag hastigt om till träningskläder, på med pulsklocka, träningsskor och ut i regnet på en löparrunda. 5 km var målet och jag fick ihop 4,8 km efter att ha sprungit runt lite då den planerade rundan blev lite ändrad på grund av vägarbeten. Alltid när jag börjar springa en runda så springer jag framfotalöpning så långt jag orkar (brukar bli ca 1 km), sedan lunkar jag på i mer vanlig joggingstil. Runt 2-3 km tycker jag det är behagligt och jag känner oftast att det flyter på bra, sen blir jag rejält seg och trött i benen framförallt och måste hela tiden motivera mig att sätta ena benet framför det andra och försöka ha en bra hållning i kroppen. Känslan efteråt är enormt skön och jag gillar att jag kan utnyttja dagen på bästa sätt och på kvällen slippa känna mig stressad över att inte hinna träna.

Jag är även lyckligt lottad som har föräldrar som kan hjälpa till med den fyrbenta familjemedlemmen när min andra hälft är bortrest. Imorgon är det fredag och det känns enormt skönt med en ledig helg. Barnen har önskat fredagsmys med tända ljus och tacos så det ska de få.

Må gott! Ta hand om er!

 

 

Ur balans

Denna veckan har mannen och jag bytt tider hemma så jag lämnar barnen på dagis och skola och han hämtar dem. Jag kände dock redan efter andra dagen att det stressar mig enormt mycket mer och när jag på kvällen skulle köra mitt underkroppspass sa kroppen ifrån. Jag genomförde trots motstånd de flesta övningarna och det kändes så skönt efteråt att inte bara ha gett upp. Varje pass är ingen dans på rosor och det är inte alltid roligt att träna men den mentala känslan efter ett riktigt tungt pass är befriande.

Nu har jag två vilodagar innan jag kör en helg fullmatad med träning och altanbygge. Jag brukar vilja vila på fredagar men eftersom det blir vilodag idag också passar det bättre med ett pass imorgon fredag, förhoppningsvis kan jag köra det på lunchen också så kvällen blir lugn och mysig.

Happy Thursday!

Är det såhär det ska kännas?

Hela jag känner mig som ett halleluljamoment.

Provade att göra några enstaka benböj och det är som om jag upptäcker träningen på nytt. En träning där jag inte kompenserar med andra delar av kroppen på grund av att jag har ont i knäna utan där jag faktiskt kan utföra övningar rätt.

Jag känner mig så tacksam över att jag äntligen fick träffa en läkare som lyssnade och att jag nu går hos en sjukgymnast som verkar ha svar på hur jag ska kunna bli mitt bästa fysiska jag. Life is good!

Happy life!

Maxtest

Skogsväg

Förstå så glad jag är. Känslan att överträffa sig själv, när kroppen fungerar, när viljan är med är helt underbar. Jag älskar känslan efteråt när jag klarat av något jag varit nervös eller osäker på innan.

I helgen ville jag kolla av hur det fungerade att springa 2 km. 11:22 tog det. Det kändes som om jag sprungit max men till igår när jag skulle göra ett maxtest i träningsplanen från min PT så hade jag inställningen att jag skulle förbättra tiden från helgen. Jag ville springa under 11 minuter.

När jag börjat springa är jag lite nervös och det tar några hundra meter innan det lagt sig. Vägen jag springer går både upp och ner med en lite jobbig uppförsbacke i början och i mitten av de 2 km som jag mätt upp. När jag vet att jag närmar mig slutet försöker jag alltid trycka ur lite extra energi och det var med blodsmak i munnen som jag kunde klocka mig på 10:54. Mitt personbästa som jag gjorde på bana under polistesterna ligger på 9:50. Nu sprang jag kuperat på 10:54. Måste säga att jag är stolt över tiden med tanke på den minimala löpträningen jag genomfört sedan förra hösten. Kan nog räkna löppassen på ena handen.

Det kändes helt ok i knäna också. Kortisonsprutan jag fått har gett effekt. Känner framförallt att jag har betydligt mycket lättare att gå i trappor nu och är inte lika stel som tidigare.

Hoppas ni som kikar in här får en fin helg! Fredag har jag som vilodag och det känns så skönt efter en intensiv vecka med jobb och träning.

Kram <3

 

PT hjälp

I sommar har jag tränat själv, jag har i stort sett kört 5-6 pass i veckan men saknat direkt struktur och mål. För några veckor sedan bestämde jag mig för att återigen få lite bättre upplägg på träningen och boosta motivationen så jag tog kontakt med en personlig tränare och kommer under fem veckor att få hjälp från Emma.

Jag har följt Emma några månader på hennes blogg och jag gillar hennes sunda inställning och kunskap kring träning och hälsa. Dessutom bjuder hon på riktigt goda recept.

PT Emma

Emma har skapat ett program för mig som involverar både styrketräning och löpning. Gällande löpningen har jag fått fokusera om i och med beskedet om artros. Jag kommer kanske inte att klara av att springa längre sträckor men jag vill bli desto bättre på 5 km. På torsdag ska jag göra ett maxtest där jag springer 2 km och ser hur lång tid det tar. Därefter kommer löpningen att läggas upp i intervallträning då detta har fungerat bäst med knät.

Jag har en del redskap hemma för hemmaträning och de övningar jag fått passar både för hemmaträning och gym. Kommer dessutom att få kompletterat med övningar från sjukgymnasten för att stärka musklerna kring knäna.

Ser verkligen fram mot kommande veckor och den motivationskick det innebär att ha en personlig tränare.

Nu kör vi!

Besked efter magnetröntgen

I svaret stod att läsa … ”jag kan inte garantera att du kan komma igång med längre löppass framgent”… först kändes det något sorgligt och som ett avslut ungefär men efter att jag läst läkarens hela svar upprepade gånger känner jag ändå att det finns hopp.

Jag fick svar på magnetröntgen som jag var på förra veckan. Jag var lite oförberedd eftersom jag trodde att jag skulle få besked hos sjukgymnasten på fredag först. Jag har tack o lov inga skador på menisker, korsband eller ledband. Däremot finns det ledförslitningar under knäskålen på varje sida, framförallt utsidan av knäskålen. Det känns så skönt att ha fått ett svar på att allt inte har varit perfekt, jag har haft ont av en anledning och det är därför löpning har varit så svårt för mig, för att inte säga omöjligt vilket gör att min bedrift med polistesterna förra året känns ännu så mycket större.

Lite mindre spring nu ett tag

På fredag ska jag träffa sjukgymnasten och han verkar bra och har nog en plan redo för mig. Tung styrketräning stod på agendan sist, jag hoppas det fortfarande står kvar.

1000 repetitioner

Lofsan tycker jag har tips på bra träningspass och variation. Är det något jag behöver i min träning så är det just variation och idag provade jag konceptet med 1000 repetitioner.

Jag gjorde följande övningar i 4 varv där första varvet innebar 40 repetitioner av varje övning, kommande varv 30 repetitioner, därefter 20 repetitioner och sista varvet med 10 repetitioner av varje övning. Svettig är bara förnamnet.

1. Benböj (behöver kanske ingen närmare förklaring)
2. Armhävningar (för lite mer utmaning kan dessa exempelvis göras i TRX motsvarande)
3. Tricepspress med hantel/kettlebell
4. Höftlyft
5. Russian twist med kettlebell
6. Knäböj åt sidan (Utfall åt sidan med bakre foten)
7. Mountain climbers
8. Kettlebellsving
9. Ryggresning
10. Burpees

Låt mig bara säga att burpees på slutet var döden. Så otroligt jobbigt. Tävla mot dig själv med att ta tid och försök förbättra tiden nästa gång.

Efter 1000 reps
Efter 1000 reps

Alternativ trädgårdsträning

De senaste veckorna har vi burit mycket sten här hemma och jag skrev tidigare om detta. Vi, eller kanske mest mannen eftersom det är han som gör det mesta av jobbet (jag försöker bistå där jag kan), har kommit en bit på vägen och jag tycker det blir så fint. Är dessutom enormt imponerad av mannen som planerat och utfört allt jobb själv. Han kan min karl!

Rabatt och stenar
Rabatt och stenar
En bit på väg
En bit på väg

Det har blivit en hel del sten att bära både hit och dit och det kanske är en liten bidragande faktor till min muskelutveckling. Jag tycker i alla fall att det är roligt när sysslor kan bli en del av träningen och försöker utmana mig själv till att bära tyngre, snabbare eller köra intervaller. Bära sten en sträcka och springa tillbaka och hämta mer. Lite halvtokig sådär 😉

Mugcake

Mugcake verkar ju ha blivit väldigt populärt. Jag hade en variant på detta innan jag visste att det kallades mugcake. Hur som har den utvecklats en del allteftersom jag stött på nya recept. Såhär blev den idag.

Protein mugcake
Protein mugcake

1 dl havregryn
½ liten banan
1 ägg
1 msk kakao
1 skopa proteinpulver (använder själv holistic)
lite honung
½ tsk bakpulver

hallon

Blanda samman allt och ha i en liten skål eller mugg. Ibland kör jag ihop det med stavmixer, ibland bara med gaffel. In i micron ca 45 sek – 1½ minut på full effekt, beroende på micro. Vid halva tiden brukar jag slänga på några frysta hallon som får mjukna lite. Tiden varierar även beroende på hur kladdig man vill ha kakan. Jag brukar köra ungefär 1 minut, för då blir det kladdig i mitten.

Den blev väldigt mättande och jag orkar inte äta upp hela.

Närmar mig klarhet

Var idag till sjukgymnasten och han kändes kunnig och bra. Han hade sina idéer om vad jag har för problem och nämnde bland annat en yttre meniskskada vilket tydligen inte är så vanligt. Nästa besök är inbokat efter magnetröntgen då vi får en bättre helhet och kan lägga upp en rehabiliteringsplan för hur jag ska bli bra, eller i alla fall bättre. Kom fram till att det inte bara är mitt knä som behöver hjälp utan även ryggen som är lite sne, överansträngd och med dålig bålstabilitet. Om jag har dålig bålstabilitet nu så ska ni bara veta hur dålig den var för några år sedan. Har förbättrat den mycket genom träningen men den behöver alltså bli ännu mycket bättre. Sjukgymnasten tycker i alla fall att fokus ska ligga på TUNG styrketräning. I love!