Jag lämnade något. Det var okej, jag saknade det en aning men livet gav mig något annat att leva med och för. Snart ska jag tillbaka till något. Något som numera ger mig ångest, magont och tårar som rinner var och varannan dag. Eller egentligen så ska jag inte tillbaka till något. Jag ska tillbaka till något annat. Det jag en gång lämnade får jag inte komma tillbaka till. Inte helt i alla fall och för varje dag som går så lär jag mig att något annat blir ytterligare förändrat och jag undrar snart om det är någon mening att komma tillbaka överhuvudtaget. Som det känns nu mår jag sämre än någonsin över att något förändrats så drastiskt för min del. Jag kan verkligen inte se det positiva i att förlora en del av min identitet, det jag en gång brann för. Jag är förloraren. Men jag ser ingen vinnare.