Jag skriver inte så mycket om våra vardagar men jag tänkte göra ett litet försök nu, få se hur långt jag hinner innan lillen här bredvid tröttnar helt. När vi vaknar på morgonen, eller rättare sagt, när Mille vaknar och väcker mig går vi ner och äter frukost. Mille äter gröt och jag dricker varm choklad. Försöker även få i oss någon macka. Men är man ingen frukostmänniska så är man. Hoppas Mille kan bli bättre på det. Idag var jag förresten så trött att jag hade i oboypulver i Milles gröt.
När vi ätit frukost brukar jag ta en dusch. Eftersom jag inte vill ha Mille springades runt i här hemma helt själv får han sitta i barnstolen utanför duschen. Det fungerar hittills bra om han har några leksaker att slänga på marken. Med andra ord blir det inga långa duschar utan ungefär så lång tid att alla leksaker har hamnat på golvet. Men en dusch på morgonen får mig att vakna till och känna mig mänsklig igen.
Vi klär på oss eller jag klär på mig och försöker klä på ålen Mille. Inte det lättaste men efter många långa försök och meningsskiljaktigheter brukar kläderna sitta på gossen och inte ligga på golvet.
När vi är påklädda ska hunden ha lite uppmärksamhet så då tar vi dagens första promenad. Beroende på väderlek och hundens inställning till denna så blir det lite olika längd på promenaderna. Regn och rusk = kort promenad. Sol och varmt = lite längre promenad. När hunden är promenerad är det lite fix och don är hemma. Jag brukar försöka tvätta någon maskin eller två beroende på tvättberget. Rensar även upp i köket om Mille inte är alltför skogstokig och far runt överallt.
Det är dock inga större städningar/rensningar det handlar om, även att jag har försökt. Men det fungerar inte vilket lämnat sina spår här hemma. Det ser ut som en bomb briserat och räddningsstyrkan missat att rädda oss ur vrakdelarna.
Idag kommer dock farmor och farfar hit så då kanske jag hinner rensa klart bland kläderna.* Hittills har jag tre kassar med kläder som jag aldrig använder och i stort även ifrågasätter hur de hamnat i garderoben. Jag kanske var blind innan graviditeten men gisses vilka fula kläder. Har jag frivilligt haft på mig något dyligt. Nästan så jag skulle kunna starta en anti mode blogg.
All for now, over and out!
* En liten baktanke har jag att de kanske vill umgås massor med sitt barnbarn så hinner jag fixa lite här hemma.
