Ikväll var det dags att raka håret av Milton igen. Det växer så otroligt fort. Det gick lite bättre att raka av det denna gången än förra.

Sitter och tittar på Melodifestivalen. Röstade såklart på Ola. Hoppas han får komma till finalen även om jag inte tror han har chans att vinna där så är det ju inte så dumt att få titta på honom ännu en gång.

Har de senaste dagarna diskuterat med olika personer om hur människor bakom en blogg egentligen är eller hur man framställer sig själv rättare sagt. Det känns lite som att läsa en massa cv:n som alltid ska framhäva det bästa. Det är inte ofta, om en blogg nu inte är inriktad på det, som man får läsa om de tunga dagarna, de jobbiga situationerna eller hur livet förändras både på gott och ont i olika skeden. Jag vet inte om bloggvärlden kan vara lite falsk. Vad tycker och tänker ni? Skapar vi bloggare en slags utopi?