Personlig

Känner att jag blivit lite opersonlig i blogginläggen. Så nu ska jag skriva ett lite mer personligt inlägg om min guldklimp.

Varje dag förundras jag över hur mycket Milton utvecklas och vilken underbar liten person han är. Han är en så lätt liten kille att ha och göra med och jag är verkligen stolt över min son.
I förra veckan när Milton satt och tittade på ”Fem myror är fler än fyra elefanter” upptäckte vi att han lärt sig ljuda. Tänk, han är bara 1 ½ år och sitter redan och ljudar bokstäver. Det kanske inte är ovanligt men personligen tyckte jag det kändes tidigt.

Milton har även kommit in i en period då han gärna vill testa gränser. Såsom att skrika vilket undertecknad tycker är mindre trevligt. Som det är nu säger vi till honom att vi inte gillar att han skriker och sedan ignoreras han. Tydligen är det roligare att göra något ”förbjudet” när vi reagerar. Om han ignoreras så tappar det liksom charmen. Ni som uppfostrar eller uppfostrat barn, hur har ni gjort?

[tags]Barn, Uppfostran, Utveckling[/tags]