Sjukhusbesök

Lykke-Lie har varit dålig sedan i torsdags med hosta och svårt att andas. Men eftersom hon är så glad ändå har jag tänkt att det är en vanlig förkylning som snart går över. När vi var på söndagsmiddag hos mina föräldrar väckte min mamma tanken på lunginflammation. Jag ringde således sjukvårdsrådgivningen och fick prata med en mycket trevlig sjuksköterska som kontaktade barnläkarjouren på sjukhuset och därefter ringde tillbaka och meddelade att vi kunde åka upp dit med Lykke-Lie.

När vi kom upp på sjukhuset visste de att vi skulle komma och en sjuksköterska lotsade oss till ett undersökningsrum. Lykke-Lie fick namnet Lucky-Lee merci av sjuksköterskan. Jag tog tempen på henne och hon hade 38,4. Sköterskan kollade igenom Lykke-Lie och hon vägdes (9020 g). Hon har ätit lite dåligt de senaste dagarna så det är ju tur att hon har en del att ta av!

Efter en stund kom läkaren och lyssnade på lungor, hjärta och andningen. Lykke-Lie fick därefter andas i en mask under en minut och återupprepa detta efter cirka 20 minuter. De konstaterade att Lykke-Lie skulle kunna spela in en film på hur man ska använda masken för hon fattade direkt och tyckte det var så kul. Läkaren lyssnade därefter återigen men tyckte inte att andningen var så pass mycket bättre utan Lykke-Lie fick även ta kortison och andas i masken ytterligare två gånger. Fick därefter utskrivet en medicin som ska vara luftrörsvidgande. Känns jätteskönt att ha det hemma då det annars inte finns någon direkt hostmedicin för barn under 1 år.

Natten var betydligt mycket bättre nu och medicinen hjälpte när hon väl fick en hostattack. Fick även ett bra tips på hur man kan ge medicin till barn under två år och det är att när man sprutar in medicinen i munnen så ska man blåsa dem i ansiktet för då sväljer de automatiskt.

Skulle Lykke-Lie får liknande problem igen vid två tillfällen så kan det vara förkylningsastma, jag hoppas verkligen att det bara var något tillfälligt.

Kiss i sängen

Nu behöver jag lite hjälp med tips och idéer från alla mammor och kanske nån pappa där ute. Milton började rätt tidigt att gå på pottan och toaletten och har sedan han var rätt liten gjort nummer 2 på toaletten och säger till när han behöver göra detta. När det gäller nummer 1 däremot verkar inte polletten trilla ner riktigt och det blir lite skvätt i kalsongerna varje dag eller helt nedkissade kläder. Vi försöker att säga till Milton ofta att gå på toaletten men nu börjar vi fundera på om vi sagt till honom för ofta. Milton verkar inte störas så mycket av att han kissar ner sig, inte ens när det är kallt ute. Det är nog mest jag som är känslig och tycker att kissdoften som blir är obehaglig.

Jag tänker att någon gång måste det väl ge sig men det vore tacksamt med lite tips och idéer från andra föräldrar som gått igenom samma sak. Särskilt om ni haft pojkar.

Pusslande

Som jag skrev tidigare så arbetar jag och mannen tillsammans 160%. Det innebär en hel del pusslande för att få det att gå ihop och överlämningarna brukar bli hej/hej då och sedan kanske vi ses en stund på kvällen eller morgonen. Det skulle inte fungera utan hjälp från mormor och morfar så det är verkligen tacksamt att vi bor grannar med dem.

Det var egentligen inte planerat att vi skulle jobba såhär utan mannen skulle vara föräldraledig och jag jobba heltid men så när jag precis börjat jobba fick mannen erbjudande om annan tjänst och därefter kom nedläggningsbeskedet av Ericsson och då känns det viktigt att mannen kan jobba så mycket som möjligt. Samtidigt som han fann att föräldraledighet endast är överhoppningsbart inom A-kassan om man jobbar mindre än 50%.

Lykke-Lie snart 7 månader

Det jobbiga är att vårt samhälle är inte gjort för att båda vill börja jobba tidigare. Förskoleplats erbjuds tidigast från 1 års ålder. Det hade aldrig fungerat att båda jobbar så pass mycket om vi haft vanliga dagtidsjobb men iom att mannen har skiftjobb på Ericsson så fungerar det. Dessutom insåg jag i förra veckan att jag kan tidigast VAB:ba för Lykke-Lie när hon blivit åtta månader.

Det här pusslandet kommer dock bara att pågå under en begränsad tid. Till sommaren senast hoppas jag att det blir lite mer normalt.

Fem

Bra: Trevligt att komma ut med vänner på promenad och korvgrillning. Tack Jennie och Tommy!

Pocket: Läser fortfarande ”Flickvännen” under täcket med en liten läslampa på kvällarna innan jag somnar.

Milton: Berättade stolt att han vill bli som mormor när han blir stor och sen vill han bli farfar.

Lykke-Lie: Har ätit lite sämre några dagar och jag funderar på om tänder är på gång. Än så länge har vi inte skymtat några. Milton fick sina första gaddar när han var fem månader. Lykke-Lie blir snart sju månader. Börjar bli svårt att ligga still på skötbordet.

Hemma: Mannen har skottat ner massor med snö från altantaket eftersom det såg lite oroväckande ut att det eventuellt riskerade att gå sönder.

Längtar: Efter Melodifestivalen på lördag som ska upplevas på plats!

Fastlåst

Läste just den fängslande artikeln om den lille sonen som blir fastlåst när pappa måste jobba. Tänk er själv att förlora ert ena barn och inte kunna efterlysa det eller få någon hjälp att leta efter det. Sedan även vara tvungen att jobba men inte ha möjlighet att lämna barnet på dagis utan då måste låsa fast det för att vara säker på att inte det barnet också försvinner.

Vad kan jag göra? Om möjligheten fanns skulle jag betala dagis till den lille pojken. Men då vill jag att sådan hjälp går direkt och inte via organisationer som äter upp pengar i administrativa avgifter. Dagis i Kina

Bild från ett dagis i Peking som vi besökte i juni 2008.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...