Rensade lite i min underklädeslåda i garderoben idag och insåg att jag har en massa string som jag använde senast innan jag blev gravid med Milton. Trots att jag fyllt tiden där emellan med en himla massa dagar och troligtvis aldrig kommer använda dem igen så har jag lite svårt att slänga dem, varför? String är ju inte ens skönt att ha på sig och så värst snyggt är det ju inte heller. Tacka vet jag hipstertrosan.
Tjugo

Milton har lärt sig cykla, på en vanlig liten cykel utan stödhjul. Det tog tre tillfällen innan han fattade och satte av själv. Nu ser vi verkligen vilken guldgrej balanscykeln varit! Igår när det sa klick ville han inte sluta cykla utan han cyklade runt runt runt på området. Tänk själva vilken lycka att upptäcka att man kan själv! Och killen är bara 3,5 år.
En annan som kan själv är Lykke-Lie som denna veckan börjat krypa. Med något som lockar framför så kan hon krypa en liten kort bit själv. 
Annars funderar vi på hur det kommer bli när dessa små söta tjejer växer upp och ska dra ut tillsammans. Tur de har varsin storebror som kan se efter dem. Det är verkligen toppen att både Milton och Lykke-Lie har vänner i sin egen ålder som bor i huset mitt emot.
Här hemma så har mannen kört iväg all skit från lite här och var till återvinningen. Helt plötsligt blev det massa plats ute på altanen och i cykelförrådet. Jag tycker det är så härligt att rensa och bli av med saker. Har lite annat som jag ska försöka sälja på blocket och lite mer barnkläder som ska ut på Tradera.
Eftersom det regnar ute idag så längtar jag efter sol och värme igen för det är helt underbart ute då!
Långpannebröd
Idag har jag bakat bröd igen. Jag utgick från ett recept jag fick från en god vän och modifierade det lite grand.
1 liter fil
2 dl mörk sirap
1 kg mjöl (jag tog hälften rågsikt och hälften grahamsmjöl)
1 tsk salt
5 tsk bikarbonat
3 tsk bakpulver
2 dl lingonsylt
1 dl nötter
Blandade ihop allt och så in i ugnen ca 30-40 minuter. Väldigt gott med färskost på.

Vill ha mer
Jag läser just nu en bok som heter “Vill ha mer” av Katarina Bjärvall. Den handlar lite om vår tids konsumtionssamhälle och det är faktiskt väldigt intressant att läsa.
Just nu har jag kommit till ett avsnitt som handlar om klasstillhörighet och märkesvaror. Lite krasst skulle man kunna säga att vi är slavar under märkesprylar. Vem vill inte köpa bra saker till sina barn och hur många har inte köpt dyra märkeskläder bara för att upptäcka att de inte alls håller måttet. Jag har själv köpt dyra barnkläder som jag tycker varit väldigt dåliga kvalitetsmässigt om man jämför med billigare kläder som går att köpa på exempelvis H&M, Lindex och Kappahl. Men varumärken garanterar status och identitet.
I boken skriver Katarina att det kan vara så mycket som hälften av alla svenskar som säger att de inte har råd att köpa allt de behöver. Vad är det egentligen vi behöver? I inredningsprogrammen på tv så överöses vi med inredningstips men hur många har råd att följa allt som vi sägs behöva? Kanske inte så många men ändå så upplever jag att var och vartannat hem anammar de exklusiva idealen. Detta ser man inte minst på alla inredningsbloggar som finns.
Är märken viktigt för dig? Varför i sådana fall?
Nitton
Milton har verkligen sina gyllene stunder. En natt när lillasyster vaknade och fick välling, vaknade även storebror, tittade på sin lillasyster medan hon åt och förkunnade att han älskade sin lillasyster. Gissa om mammahjärtat smälte!
Vår kille är så go, samtidigt som det finns sidor jag verkligen hoppas växer bort. Ett sådant drag är att han ibland tycks tro att vi är hans betjänter. Det kan bli lite väl mycket “jag kan inte, hjälp mig” och för att råda bot på detta har vi kanske lite dumt (såhär i efterhand) tävlat med Milton om att vi hinner före honom att göra något. Nu är han även extremt tävlingsinriktad vilket innebär att han alltid ska vinna och alltid ha den största. Just nu försöker jag så ofta jag förmår förklara för honom att det viktigaste är inte att vinna utan att delta.

Lykke-Lie skrev jag lite mer utförligt om här. Det märks att hon börjar närma sig ett årsdagen för det händer verkligen mycket nu. Hon har liksom sin bror varit väldigt frisk men lagom till mannen kom hem blev hon sjuk med hög feber som ännu håller i sig. Hoppas hon blir bättre snart för det är så mycket roligare med friska barn.
Här hemma är väl ett vårtecken om något när igelkottarna kommer fram.

Just nu längtar jag tills vi börjar beta av långa listan av “att göra” här hemma. Min önskan är först och främst smala garderober från IKEA till barnens rum. Äntligen har IKEA börjat sälja garderober med 35 djup.
Tant
Äntligen är mannen hemma, kom hem vid halv tio igårkväll och det var ett efterlängtat återseende. Så otroligt härligt att ha honom hemma igen. Synd bara att Lykke-Lie blev sjuk över natten och har närmare 40 graders feber. Märker väl snart om det är tre-dagars-febern eller tänder på gång.
I alla fall så kunde jag imorse passa på att gå en runda med Nova, bara hon och jag. Svidade på mig joggingskorna och begav mig ut. Vädret visade sig från sin bästa sida med soligt och 15 grader varmt. Väl ute på en liten grusväg kände jag för att jogga, tog några jogginsteg och insåg att det här går ju riktigt bra. Fortsatte några meter till och kände att nej, det gör det inte alls, men inte som jag kanske först tänkt på grund av dålig kondition utan snarare knän som en riktigt gammal skruttig tant. När jag mjuknat upp lite provade jag lite igen och det gick bättre. Körde lite intervalljogging och tycker att det var riktigt skönt! Passade även på att göra några djupa knäböj för att kanske smörja upp maskineriet lite.
Hoppas jag är lite i form inför utlandssemestern i sommar. Vore ju trevligt att kunna ha på sig bikini i värmen.
Tvåsam
Nu är det inte många dagar kvar som ensamstående. Imorgon natt (natten mot lördag) beräknas mannen komma hem igen efter två veckor i Ungern. Samtidigt som jag saknat honom oerhört mycket känns det nyttigt att få vara själv en stund också. Jag kan känna att jag blir lite mer effektiv när jag är själv och måste hålla ställningarna. När båda är hemma kan det nog lätt bli så att man förlitar sig på den andre att fixa och ordna.
Hur som är han väldigt saknad och väl hemma kommer det vara full fart med gemensamma projekt och äventyr med barnen.

Gapar efter mycket

Vinegum var nog ingen höjdare för en hund, fastnade ju bara i tänderna. Och nej, vi brukar inte ge vår hund vinegum eller annat människogodis men när sonen tappade en “äcklig godis” på golvet var hon snabbt där, men det straffade sig direkt.
Andra bullar
Det är inte ofta jag bakar bullar och även om jag till en början inte ser ut att ha lyckas något vidare så ser i alla fall slutresultatet helt okej ut.

Dessa blev verkligen jättestora! Mums till eftermiddagsfikat.






