Jag läser för närvarande Mons Kallentoft kriminalroman Vårlik och slås av likheten med det som just nu händer i Norge. Jag känner sådan avsky mot människor som kan utsätta oskyldiga för dylikt.
Vårlik
2
Tag Archives: Pocket
Bränd
Idag har jag njutit av solen och värmen. Satt i en solstol mest hela dagen och sträckläste Varför gråter inte Emma? Jag har hört flera som gillat denna bok, inte för att man vill vältra sig i andras olycka men veta mer om vad som hände bakom alla löpsedlar. För mig handlar det om att se människan. Jag tycker samtidigt att det är en fin kärleksförklaring till Max och Saga som rycktes bort alldeles för tidigt. Det som hände Emma är något man inte i sin vildaste fantasi tänker ska kunna ske men ändå gjorde det. Undrar hur man själv hade överlevt en sådan händelse. Emma lived to tell och jag tycker absolut att de som gillar att läsa ska läsa denna bok.
Eftersom man väldigt lätt fastnar i boken skulle jag inte rekommendera att läsa den i solstolen, för själv blev jag alldeles bränd. Dessutom fälls det en hel del tårar.
Bokcirkel – Norwegian wood
Den senaste boken till bokcirkeln valde jag. Hade läst mycket gott om Norwegian Wood av Haruki Murakami och kände att det är en bok jag gärna vill bilda mig en egen uppfattning om. Jag har vanligtvis svårt för kärlekshistorier utan gillar mer deckare. När jag började läsa i boken hade jag svårt att komma in i den så jag lade undan boken ett tag och sedan började jag om från början och jag blev fast. Det är en en väldigt speciell kärlekshistoria som är varm och hjärtlig med en mörk eller kanske sorgsen ton. Jag kan absolut rekommendera boken. Den fyller en med kärlek och lugn.
I det tysta
I början av veckan började jag läsa boken I det tysta av Vicky Jaggers.
Boken är en sann berättelse om hur Vicky som tolvåring blir våldtagen av sin äldre bror och under hela sin uppväxt lever med skräcken av vad han är kapabel till. Detta är en bok som är svår att lägga ifrån sig och trots att den handlar om ett väldigt tungt ämne känns det inte jobbigt när man läst klart den. Så absolut läsvärd.
Det räcker inte med kärlek
I våras läste jag boken, Det räcker inte med kärlek av Jenny Lexhed.
Det var verkligen en stark bok som gav mig kunskap om barn med autism. I boken får vi läsa om Jenny och hennes familj och framförallt sonen Lucas som de får veta har autism. Jenny berättar hur hon försöker hitta en pedagogik som ska passa Lucas för att hjälpa honom till ett mer självständigt liv. I jakten på en passande pedagogik, villkorslös kärlek till familjen och sina barn drabbas Jenny av en reaktiv psykos och blir tvångsintagen på psykiatrin. Boken handlar inte enbart om Lucas och hans diagnos utan även Jennys väg tillbaka.
Detta är verkligen en bok alla borde läsa. En bok som ger en perspektiv på ens egna tillvaro. Mycket bra och välskriven!
Live to win
Live to win – Andreas Carlsson
Jag är alldeles upprymd efter att ha läst Andreas Carlssons bok ”Live to Win”.
Jag var först faktiskt lite skeptisk till boken då jag undrade om det verkligen går att skriva en intressant bok om en massa låtar. Nu upptäckte jag dock rätt snart att boken inte handlar om en massa låtar utan så mycket mer.
Live to Win kan ses som en handbok, inspirationskälla och ett stycke historia om den musik vi dagligen omges av. Jag kommer ihåg när jag fullkomligen älskade Celine Dion och fick kunskap om att några av hennes låtar var skrivna av svenskar. Jag tyckte dels det var konstigt dels häftigt att lilla Sverige kunde bidra med material till en så stor stjärna.
Även om jag kanske inte helt gillar Andreas syn på kvinnor (som i boken ibland kan framstå som att kvinnor är objekt och inte jämlikar, dock inget han hymlar med) så är detta en bok verkligen värd att läsa.
Jag skulle vilja sätta boken i handen på många av de personer jag träffar genom jobbet med uppmaningen -Läs! Andreas visar verkligen att man från ingenting kan skapa sig allt, bara viljan och motivationen finns. Det är en häftig och beundransvärd resa han gjort och jag kan bara gratulera till ytterligare en framgång med en härlig bok.
Kan tillägga att jag gillade den här boken så mycket att jag läste klart den på en vecka långt innan nästa bokträff ska vara.
Sju
Milton med mamma. Tröja från Villervalla.
I veckan hade vi återigen träff med bokcirkeln boksoppa. Till denna gång hade vi läst Nattfåk av Johan Theorin. Men istället för att diskutera boken som var riktigt bra men kanske inte gav så mycket att diskutera valde vi att se Slumdog Millionaire som vi läst tidigare. Dock var filmen inte alls som boken och jag tycker boken var mycket bättre. När böcker blir film kan man ju oftast följa en röd tråd men i denna filmen var inget sig likt.
Med Milton har vi tränat rätt mycket på att kiss också ska komma i toaletten och det känns som det börjar ge resultat. Det har inte varit många olyckor den senaste veckan. Han kan emellanåt vara riktigt envis nu och det är mycket ”Kan själv” ”Jag vill va i fred”.
Lykke-Lie är mycket bättre nu efter sjukhusbesöket. Hon är väldigt lik storebror när hon ska sova och vill gärna ligga nära och pilla på ens ansikte. Skulle gissa på att hon är i någon separationsfas nu för hon vill inte gärna sova i sin egen säng utan somnar helst när någon av oss andra ligger bredvid i vår säng.
Här hemma diskuterar vi fram och tillbaka olika projekt och vad som behöver göras. Efter att ha besökt vännen Sandra och sett deras fina svarta kök är jag enormt sugen på att få ordning på vårat. Jag tror det skulle bli bra mycket roligare att laga mat och hålla ordning om man har ett fint kök. Det som gör en upprustning lite osäkert i dagsläget är att vi inte vet hur det ser ut för mannen framöver då Ericsson läggs ner under året. Dessutom skulle våra badrum behöva en liten… stor uppfräschning.
Just nu längtar jag enormt mycket efter våren. Är det något jag saknar så är det asfalt. När den kommer fram under snön då får jag vårkänslor.
Två
Bra: Avatar!!
Pocket: Fortfarande Underdog men jag har knappt läst något alls på hela veckan.
Milton: Är riktigt envis. Är i behov av en klippning men vägrade låta pappa raka av honom håret. Hoppas på nytt försök nästa helg.
Lykke-Lie: Vår älskade lilla solstråle. Började prutta med munnen lite idag när hon åt vilket gjorde att det mesta som åkte in snabbt kom ut igen.
Hemma: Plockar lite här och där. Försöker ställa iordning i Lykke-Lies rum.
Längtar: Efter våren. Med den så hoppas jag det blir lite lättare att få ihop pusslandet och att mannen kan gå ner lite i arbetstid.
Ett
Efter en idé från Mallan som jag ändrat lite grand tänkte jag försöka att någon gång under slutet av veckorna summera hur veckan varit, om det hänt något särskilt och lite annat. Vi får väl se hur det går.
Bra: Vi är alla friska. Det har varit en skön vecka med mycket ledigt.
Pocket: Underdog (undrar dock om jag någonsin kommer bli klar med den.)
Milton: Börjar äntligen känna att han riktigt uppskattar sin lillasyster och skänker henne massa kärlek. Det kaos som mellanåt varit med tjyvnyp och andra hyss har verkligen lugnat ner sig. Känns som han börjar finna sin roll som storebror.
Lykke-Lie: Börjat vända sig från mage till rygg och leka lite mer med leksaker. Känns som det händer massor nu från dag till dag. Har börjat sitta lite smått men trillar fortfarande efter ett tag om hon inte har stöd. Gillar att pilla och känna på saker. Kommer till ro när hon får pilla på våra fingrar.
Hemma: Äntligen kom spegeln i hallen upp. Den gamla tvmöbeln har fått flytta in i Miltons rum och några tavlor har kommit upp i hans rum också. Alla julsaker är undanstoppade (nästa iaf, missade som vanligt någon liten tomte i granen)
Längtar: Efter fotokursen nästa helg.
Bokcirkel – Brott
Brott (Karin Fossum)
Vi får följa Alvar Eides stillsamma liv som förändras när en ung kvinna kommer in i galleriet där han arbetar. Som den goda människa han är bjuder Alvar på en kopp kaffe till den frusna kvinnan som uppenbarligen är narkoman. Om han bara anat vad detta skulle leda till.
Detta var en väldigt annorlunda bok och det tog ett tag att komma in i den även om den känns väldigt enkel. När man väl kommit in i boken så går det fort att läsa och man blir verkligen upprörd över att Alvar är så tafatt. (En bokcirkel deltagare uttryckte det med att hon kastat boken i väggen då han irriterade henne så mycket).
Detta är dock en bok som ingen av oss skulle rekommendera. Det stör att författaren återkommande under bokens gång skriver hur hon träffar sin karaktär och för diskussioner med honom. Det känns bara som onödig utfyllnad.
