
Idag passade vi på att gå ut och njuta av det fina vintervädret. Hur mycket jag än längtar efter våren måste jag erkänna att det är väldigt fint ute nu och allra helst när solen skiner från en klarblå himmel.
Det verkar som att Miltons separationsfas börjar gå över. Nu fungerar nattningsrutinerna som förut och han somnar i stort sett på stört efter att han druckit vällingen. Dock har han en tendens att vakna runt fem på morgonen och det är ingen tid som vi föräldrar vill gå upp på. Brukar kunna få honom att somna om till sex i alla fall.
Nu bubblar det verkligen ord mest hela tiden ur Milton. De senaste orden han försökt säga på sitt eget lilla vis förstås är: klocka, ett-två-tre, morfar (gissa om mormor är avundsjuk), pannkaka (betoningen ligger dock på kaka och pann är mer någon lång harang av mummel), äpple, banan och säkert en massa andra ord jag nu inte kommer på. Men det är verkligen spännande och roligt att höra hur mycket han snappat upp och faktiskt försöker säga.


