Igår när jag vaknade kände jag mig aningens frusen trots att kroppen var alldeles varm. Kollade av om jag hade feber och den visade på 38 grader. Bestämde mig i alla fall för att gå till jobbet för plikten framför allt som det så fint heter. Jag har alltid varit en väldigt plikttrogen person och jag har svårt att stanna hemma även att jag är sjuk. Jag vet att det inte är särskilt uppskattat av kollegor att gå till jobbet sjuk, men är jag riktigt riktigt sjuk, ja då är jag hemma. Nu kände jag ändå att jag nog kunde klara av att jobba och gå hem tidigare ifall det var så. (Kan väl även tillägga att jag inte är så förtjust i att förlora en hel dags ersättning pga karens).

Vid lunch kände jag ändå att det var dags att gå hem och vila, febern gick lite upp och ner, men mest ner mot kvällen och idag har jag ingen feber utan mest hosta och annat mindre trevligt som brukar komma med en förkylning. Men att gå hemma såhär gör att jag känner mig som en skolkare. Jag skulle troligen inte göra något vidare jobb om jag väl var på jobbet eftersom det känns i hela kroppen att jag inte är frisk, men det är ändå lite olustigt att vara hemma när jag har ett viktigt uppdrag att fullfölja.

Har ni svårt att avgöra när ni ska stanna hemma och när ni ska gå till jobbet?

Jag tror att en anledning till att jag blev sjuk är att jag dagen innan febern satte i var ute och intervalltränade. Efter tre månaders uppehåll är det nu dags att sätta igång med träningen igen, men nu får jag såklart vänta tills jag är frisk igen.