Lyckat DISCO

Igår var det så äntligen dags för Den Idiot Seriösa Cell Olympiaden. Jag och skånetösen hade skickat ut inbjudningar tidigare i somras och av 35 inbjudna så kom till slut 16 personer till Fångarna på fortet. Det finns ett ställe här i staden där de anordnat olika celler som man ska lösa för att få stämplar. Mest stämplar vinner. Alla verkar ha haft riktigt roligt och vinnande lag fick kanske inte helt otippat en discolampa i pris.

Efter fångarna på fortet åkte vi hem, svidade om för att sedan ta oss i till en restaurang/nattclub i stan. Där käkade vi mat och ytterligare några fler gjorde oss sällskap. Runt elva snåret började stället fyllas med folk och vi dansade en massa och jag tror de flesta var riktigt nöjda med kvällen. Det är i alla fall jag.

Mille har sovit hos mormor och morfar för första gången så nu ska jag springa över och hämta honom och se hur det gått. De kanske vill sova lite till 😉

Dagisbesök

Idag var hela familjen och hälsade på förskolan där Mille ska börja om mindre än en månad. Vi kom precis när de var på väg till skogen så vi följde med dit och sedan var vi med in en sväng också.
En liten tjej fattade tycke för Mille direkt och han verkade tycka det var roligt att vara där. Speciellt alla nya spännande leksaker som fanns.

Mille ska börja på ett ur och skur dagis. Första året är det dock lite lugnare med ur och skurandet eftersom barnen är så små ännu. Men de är alltid ute minst en gång på dagen om det inte är alltför kallt förstås. De vill att barnen ska få en positiv upplevelse av att vara ute och i naturen.
Både jag och mannen tyckte det kändes väldigt bra och är positiva efter vårt första besök där. Tror Mille kommer trivas alldeles utmärkt.

En morfars tankar

070914_imammasklader.jpg
Här är underverket Mille som får mig att smälta. Ett leende från honom får all världs jäklighet att försvinna till ingenting. Jag beter mig löjligt framför honom men det är det värt när man får detta förlösande leende som belöning.

Det är något underligt med att bli morfar, att ens egen dotter föder ett unikum som utan att prata kan sprida så mycket välbehag omkring sig bara genom att finnas till är i sig det största som kan hända, åtminstone mig. Det lyser kärlek, även om han nu inte förstår vad det är, omkring honom, ögonen ler av välbehag och ger signaler om att han gillar det han ser. Munnen och smilgroparna blir som lite grädde på moset och han kom tillvärlden för att bli älskad och att älska tillbaka. Hans ögon lyser av en inre illmarighet och styrka och kanske tankar om att snart kan jag omsätta mina tankar till att praktiskt kunna ge tillbaka av allt det positiva som ges till mig.
Att bli morfar känns som att bli hel på något vis. Jag lever vidare i Mille och kan överhuvudtaget inte tänka mig en bättre överlevnad.

Han är renheten, osjälviskheten och godheten i opåverkat stadium och jag hoppas innerligt att ingen skall få möjlighet att förstöra dessa egenskaper.

En mycket stolt morfar

Kompetens

Hej, här är jag och jag är bra! 

Snart ska jag börja arbeta igen. Deltid till en början. Jag har hittills gjort små gästspel på jobbet, såsom denna veckan. Det är skönt att komma hemifrån en liten stund och få det sociala umgänget som det innebär att vara på jobbet. Det tråkiga är att jag vill inte tillbaka till arbetsuppgifterna. Jag känner mig överkvalificerad för det jag gör och det är ingen utmaning i det jag gör. Problemet är att jag arbetar på samma arbetsplats som min mor och hon är gruppchef i den grupp jag skulle platsa i. Det känns så trist för jag söker nya jobb med ljus och lykta men jag verkar vara avskräckande så fort de inser att jag precis varit föräldraledig. Men jag vet att jag är bra och jag älskar att jobba. Kan ingen arbetsgivare inse det bara.

Min nuvarande gruppledare ville dessutom ge mig nya arbetsuppgifter när jag kommer tillbaka. Vet inte om jag kan vägra det eftersom det totalt är ett steg i fel riktning mot vad jag hållt på med innan jag gick på föräldraledighet. Annars får jag väl blanda in facket igen. Men det känns trist. Dessutom har en annan fått mitt gamla rum och gruppledaren ville sätta mig i ett rum med en annan vilket jag totalt blåvägrar.

Det känns verkligen deprimerande att komma tillbaka till något som inte utvecklar mig eller ger mig möjligheten att använda hjärnan och de 200 poäng från högskolan som jag faktiskt har.

Kalas?

Om mindre än två veckor blir lille trollet 1 år. Herrejissus, vart har tiden tagit vägen?

Nu undrar jag om jag som präktig mamma borde skicka ut inbjudningar för kalas. Det är ju inte så att vi kommer ha ett regelrätt kalas utan jag har mest tänkt att familj och vänner får komma över på fika. Är det okej att meddela detta muntligen eller kommer Mille aldrig kunna förlåta mig för att jag inte skickade ut riktiga inbjudningar till hans ettårs firande?
Nu kommer vi ju inte bara fira honom heller eftersom jag så lägligt också fyller år nån dag efter. Mannen jobbar dessutom eftermiddag vår födelsedagsvecka så ”kalaset” kommer att hållas på helgen.

Och jag blir ju hela 28 år. Jag är inte purung längre. Som jag sa till mannen igår så känner jag mig så ful så ful. Lite ny kläder, ett besök hos frisören, en ansiktsbehandling och en benvax så skulle jag känna mig vacker igen.

45 minuter fotboll

Mille har varit på sin första fotbollsmatch. Men vi stannade bara första halvlek för sedan blev det tråkigt. Det roligaste tror jag han tyckte var när en jätteboll sprang runt på planen. Skånetösen och jag konstaterade att det inte kan vara det roligaste jobbet att ha. Inget man gärna skryter om.
Mille somnade i cykeln på vägen hem och slocknade igen som en lampa i sängen efter lite välling. Hoppas han sover gott hela natten. Vi är inte direkt bortskämda med en kille som sover hela nätterna. Nä, han brukar få komma in till oss runt ett tiden och sedan är han pigg och rumsterar runt i vår säng runt fyrasnåret. Efter lite välling somnar han dock om till sex-sju tiden. Jag bara längtar till den dagen han börjar sova hela nätter. Snälla, säg att det faktiskt händer!

Imorgon har jag tänkt jobba lite. Jag har under hela föräldraledigheten hoppat in i slutet av månaderna och jobbat lite extra. Det har varit skönt att få lite extra lön när vi såhär på slutet försökt snåla på dagar men det allra skönaste har faktiskt varit att få umgås med vuxna människor. Imorgon ska dessutom skånetösen och jag fixa lite saker inför helgens event. De som var på IRL träff för två år sedan här i mellanstad vet vad det handlar om. Berättar mer om det efter helgen.