Fastlåst

Läste just den fängslande artikeln om den lille sonen som blir fastlåst när pappa måste jobba. Tänk er själv att förlora ert ena barn och inte kunna efterlysa det eller få någon hjälp att leta efter det. Sedan även vara tvungen att jobba men inte ha möjlighet att lämna barnet på dagis utan då måste låsa fast det för att vara säker på att inte det barnet också försvinner.

Vad kan jag göra? Om möjligheten fanns skulle jag betala dagis till den lille pojken. Men då vill jag att sådan hjälp går direkt och inte via organisationer som äter upp pengar i administrativa avgifter. Dagis i Kina

Bild från ett dagis i Peking som vi besökte i juni 2008.

Been there

Att läsa om Kina och Beijing och se bilder och reportage därifrån ger mig lite av känslan, been there, done that så här kommer nu ytterligare bevis på att jag faktiskt varit i Beijing.

Mer om ovan byggnad finns att läsa i Expressen.

Milton är sjuk. Fick hög feber på dagis igår och hela natten var han som en kamin. Varit hemma idag men var piggare och svalare när jag lade honom ikväll. Hoppas han kan sova i sin egen säng hela natten nu så också kanske mamman och pappan kan få lite sömn.

Vackert

Om det är någon som kan så är det kineserna. Tänk att kunna koordinera så många människor på en gång. Tycker delar av invigningen var väldigt fascinerande. Och ännu häftigare är ju att själv ha varit där.

Bilden ovan har jag tagit. Jag sitter således och blir alldeles tårögd för det är en helt annan känsla att se invigningen när jag faktiskt varit där. Får jag möjligheten skulle jag inte tveka det minsta att åka till Kina igen. Det är ett land som bjuder på många upplevelser.

Kinesisk familj

Nu när OS närmar sig med stormsteg och jag ännu inte rapporterat klart från min resa till Kina tänkte jag nu försöka sammanfatta resterande delar av vår upplevelse. En dag fick vi åka och besöka en kinesisk familj. Enligt deras mått mätt bodde de fint och det var dyrt att bo där. Nu bodde detta paret rätt billigt eftersom de haft huset så länge men skulle de sälja nu skulle de kunna tjäna en liten hacka. Deras bostad låg i en hutong som består av många slingrande smala gränder och envåningshus.

Vi fick se två rum samt köket i huset och även en mysig innergård. Toalett delade man med grannarna och denna var ett rum med små avdelare mellan ”hålen”. Jag var i behov av att besöka just toaletten men med tanke på att man inte fick någon vidare privat toastund höll jag mig någon timme extra.

Ja, här skulle man bo! Diskhon framförallt ser väl trevlig ut. På hemnet skulle nog huset benämnas som gemytligt hus med potential. I behov av viss renovering.

Tidszon

Igår lärde jag mig något nytt om Kina och det är att hela Kina består av en tidzon, detta trots att landet spänner över fyra-fem tidszoner. När vi var där nu var skillnaden sex timmar, vintertid blir det sju timmar. Här finns mer att läsa om tidszoner. Intressant att exempelvis Nepal som enda land i världen har en tidsskillnad på 45 minuter.

Tillbaka till Kina så har jag lite annan fakta att bjuda på. Vad gäller enbarnspolitiken fick vi under resan lära oss att om ett ensambarn träffar ett annat ensambarn och väljer att skaffa barn tillsammans så får de skaffa två barn. På vissa ställen på landsbygden om en familj får en dotter kan de efter fyra år få skaffa ytterligare ett barn.
Får man två barn får man böta och om jag inte missminner tror jag det var cirka 50 000 kr.

På vår resa besökte vi en förskola. På förskolan kan barnen bo hela veckorna för att på helgen komma hem till föräldrarna. Gällande barn så pratade vi med en del unga kinesiskor varav en berättade att hon hade en dotter som hon inte träffat på ett år. Dottern bodde hos svärföräldrarna och för att komma dit tog det 24 timmar att resa. Det verkar vanligt att far- och morföräldrar har hand om barnen medan mamma och pappa arbetar och försöker få ihop pengar. Lite sorgligt att de måste vara ifrån sina barn så mycket. Jag kan tänka mig att det blir lite som att far- och morföräldrarna blir de ”riktiga” föräldrarna medan deras barn försöker arbeta för att försörja familjen.

[tags]Tidszon, Kina, Enbarnspolitik, Förskola, Mamma, Pappa, Barn[/tags]

Fullkomlig

Efter lunch den andra dagen åkte vi så till Badaling, en sektion av den kinesiska muren. Denna del av kinesiska muren har blivit väldigt kommersiell sedan jag besökte den senast vilket gör att charmen gått lite grand förlorad. Men det är ändå en väldigt mäktig känsla att stå och gå på den kinesiska muren.

Lite fakta om muren:

  • Den är cirka sexhundra mil lång men det är inte en enda lång sektion utan uppdelad i avsnitt.
  • Någon har räknat ut att minst en människa per meter har fått sätta livet till vid byggandet av muren.
  • Muren syns inte från månen.
  • Ett gammalt kinesiskt talesätt lyder att människan är inte fullkomlig förrän hon har bestigit muren. Jag måste vara fullkomlig upphöjt i tre med andra ord.

Vårt andra murenbesök skedde några dagar senare till en plats som heter Jinshanling som inte är lika exploaterat. När vi var där var vi den enda gruppen som besökte muren. Sektioner från denna del av muren härstammar från så tidigt som 500-talet e Kr.
När vi kom till Jinshanling spred det sig snabbt hur många vi var som kommit för att bestiga muren. Lika många personer som vi var, lika många ur lokalbefolkningen följde med oss upp på muren. Imponerande var de äldre damerna som hängde på oss yngre förmågor. Anledningen till att de följer med upp på muren är att de efter avslutad promenad vill sälja diverse saker till oss.

[tags]Kina, Kinesiska muren[/tags]

Färgstarkt

Mitt första intryck av Kina efter resan -97 var att det var ett väldigt grått land som luktade illa och hade äcklig mat. Sällan stämmer väl uttrycket ”It’s never to late to make a first impression” så väl som efter denna andra Kinaresa. Jag har upplevt Beijing som en väldigt färgsprakande stad och den äckliga doften som sitter som gjuten i minnesbanken var som bortblåst. Nu luktade det faktiskt inget särskilt. Det enda som påminner om att luften kanske inte är som den ska är det dis som nästan konstant ligger över staden. Men vad kan man vänta när det bor uppemot 17 miljoner (!!) människor i samma stad. Maten har jag dessutom kommit att uppskatta väldigt mycket. Tillbaka till Beijings storlek som fick vi berättat för oss att Beijing har ett flertal ringvägar som går runt staden där den första ringvägen är den som går runt hjärtat av staden, runt den förbjudna staden. Det verkar även finnas planer på en sjunde ringväg som ska gå runt hela Beijing och den är då beräknad att bli 20 mil lång. Kanske säger lite om hur stort det faktiskt är.

Efter en god natts sömn där vi fortfarande inte ställt om oss till att vakna sex timmar tidigare än normalt var det dags att fortsätta uppleva Beijing. Vi åkte ut till en Cloisonné fabrik där man tillverkar kinesiska kopparföremål som beläggs med emalj och målas i alla möjliga färger. Ett riktigt pillergöra att tillägga!

Efter en färgsprakande upplevelse fick vi vandra längs Andarnas väg vilket är en gammal processionsväg där kjesarnas kropp bars fram på för att tas till den sista vilan. Vi besökte därefter Minggravarna där tretton av de sexton kjesarna från Mingdynastin ska ligga begravda.

Efter lunch styrde bussen mot Kinesiska muren men mer om det imorgon eftersom det är stället där jag fotat absolut mest!

Kontrast

Hur sammanfattar man bäst en resa som berör en på så många olika plan. Sällan finns det något land/stad som påverkat mig så mycket som Kina/Beijing gör. Många kanske har svårt att förstå men jag tycker verkligen om Beijing massor. Det är en stad jag absolut hoppas att jag kommer besöka fler gånger. Det finns så mycket att se och uppleva och bara på de elva år som gått sedan jag besökte staden senast har det hänt mycket. Vår reseledare sa innan vi åkte att vi skulle ta oss en ordentlig titt på staden när vi åkte ut till flygplatsen för hemfärden för sannolikheten att den ser annorlunda ut om ytterligare tio år är överhängande. Kanske är det detta som gör att jag gillar Beijing. Det är en stad i kontinuerlig förändring även om en stor del nu beror på det kommande OS som äger rum i just Beijing (om någon nu missat det).

Direkt när vi landat på Beijings nya gigantiska flygplatsterminal åkte vi till Himmelskafridens torg för att insupa historiens vingslag över allt som inträffat på denna historiska plats. För mig kändes det overkligt att jag faktiskt befunnit mig på samma plats elva år tidigare då ovetandes om att jag återigen skulle få uppleva denna stad.

Något jag rätt snart lade märke till på de kinesiska barnen var de söta byxorna de hade som jag fick förklarat för mig användes för att lättare tyda signaler när de behöver kissa eller bajsa. Blöjor används inte så mycket av kineserna vilket jag lätt förstår när jag kollade in priserna som var lite högre än här hemma i Sverige. Självklart har jag införskaffat ett par byxor med hål till Milton som testat dem med gott resultat. Skönt att slippa blöjor såhär i sommarvärmen.

Jag håller på att gå igenom alla bilder från veckan så jag gör en liten sammanfattning av dagarna under veckan. Detta var alltså dag ett då vi besökte Himmelskafridens torg, åt den första kinesiska lunchen och välkomstmiddag på kvällen.