Milton älskar sin napp och jag undrar verkligen hur vi ska få honom att sluta med den. Ligger kanske lite i släkten, tror inte jag slutade med napp förrän jag var fem år. I alla fall så har vi sagt att han får ha napp när han sover, vilket innebär att dagtid när han vill ha nappen skriker han ut att han ska sova. Idag har jag tagit två duster med sonen som frustrerat skrikit efter sin napp. Jag vann idag, han fick inte nappen och förhoppningsvis kan jag fortsätta stålsätta mig att han får den på dagen. Idag skrek han i 30 minuter, imorgon kanske vi är nere på 20.
I alla fall så har vi gett Lykke-Lie napp också, hade vi inte gjort det hade jag haft en liten tjej hängandes i tutten hela långa dagen och kanske även natten. Kommer nog att bli en del nappinköp de kommande åren så jag passade på att tävla om en årsförbrukning av nappar, så för alla föräldrar med små barn kan jag tipsa om tävlingen. Förresten så undrar jag hur ofta ni andra köper nya nappar och hur ofta kokar ni napparna? Undrar inte ni också hur många nappar som beräknas ingå i en årsförbrukning?
[tags]Napp, Tävling[/tags]
Att begränsa nappanvändandet till bara sovtid är väl en bra idé. Ogillar verkligen när ganska stora barn går runt med napp HELA tiden och att man aldrig kan höra vad de säger när de pratar.
Att ta bort nappen för Milton nu när Lykke-Lie också har napp är nog dock ingen bra approach.
Kram
Jag har läst någonstans att man ska byta nappen en gång i månaden. Vi slarvar nog tyvärr och kokar den allt för sällen 😛
Åhh så skönt om hon uppskattar napp.. det gjorde ju inte Viktor.. som vi testade och försökte med olika nappar, special nappar, vanliga, runda, platta.. om och om igen.. han var ju en liten skrikpelle som ville äta heeeeeeeeela tiden.. så det hade ju varit väldigt skönt när han var liten.. Alexander hade napp.. 3 st.. en i var hand och en i munnen… 🙂 han sa själv en dag, jag vill ha ett sådant tåg ( självgående Brio) så får ni mina nappar.. jajjemen sa vi… Han var lite deppig i ngn. vecka och försökte ge oss tåget tillbaka bara han fick sina nappar.. det var fruktansvärt att se honom så deppig.. men det gick över 🙂 tror han var runt 3 då…
Kram
Det är inte lätt att stålsätta sig, men du är duktig som än så länge klarat av det. Och precis som du säger så kommer ju ”skriktiden” att minska, när han inser att han, oavsett hur mkt eller lite han skriker, inte får nappen. Heja!
Moa älskar också sin napp. Vi gjorde ju ett tappert försök att lämna den till tomten när vi var på Bakken, men det slutade i katastrof… Och VI gav oss… Den handlingen var kanske inte helt genomtänkt, men så blev det. Dock så har Moa aldrig fått ha nappen vid andra tillfällen än när hon ska sova och det har vi varit ganska hårda med. Moa frågar aldrig efter nappen under dagen, men när hon ska sova gör hon det med napp och snutte. På något sätt så tycker jag då kanske inte att det är så farligt att hon har napp, eftersom hon BARA har den vid sömn. Dock så vaknar hon sjuttioelva gånger under natten, då hon tappar nappen, och det är främst av den anledningen som jag skulle vilja få henne nappfri. Men som sagt, vi får göra ett nytt försök att bli kvitt nappen till julen.
Vilja älskar också sina nappar. Men hon är ju inte två ännu så jag tänker att hon kan få behålla dom ett tag till. Men hon får bara ha dom när hon ska sova, eller om hon slår sig och blir hysteriskt ledsen. När hon var riktigt liten kokade vi nappar och nappflaskor varje dag. Nu några gånger i veckan.
Kevin gillade också sin napp, men vi sa att den skulle bort ett tag i förväg, sådär lagom lång överskådlig tid, 10-14 dagar eller så. Och så kom dagen då vi gav napparna till Bebismonstret och sen var det över. Det var inget gnäll, ingenting. Han frågade en gång, men alla var ju borta, och han sov gott ändå. Häpen!
Kevin var tre år då.