Tänkte att jag skulle göra ett inlägg om min bakgrund. Vilka val jag gjort och vägar jag gått i livet.
Anna föddes i Stockholm på Karolinska Sjukhuset den 11 oktober 1979 och bodde i förorten Akalla till tio års ålder då familjen även bestående av mamma, pappa flyttade till Gävle.
I Gävle fick jag frågan om jag kom från Grekland pga mitt mörka hår men nej. Mitt exotiska jag härstammar i bästa fall från den lilla ådran skåning som finns i mig eller kanske sisun från mammas sida. Under hela uppväxten var jag starkt övertygad om att jag skulle flytta tillbaka till Stockholm eftersom jag inte riktigt trivdes i Gävle och saknade mina vänner från storstan.
I gymnasiet studerade jag Samhällsvetenskapliga programmet med Internationell inriktning. Matte var inte min starka sidan men däremot gillade jag engelska och svenska. Under denna tiden ändrade jag även stavning på mitt namn och lade till ett högfärds H. I gymnasiet kom jag i kontakt med Flygvapenungdom. Jag var fast och kände att jag hittat en plats med vänner och mycket intressant att lära så jag bestämde mig för att mönstra. Mönstringen placerade mig på en tjänst på F16 (Flygflottilj i Uppsala) men jag sökte en annan tjänst direkt till Flottiljen och blev antagen till denna ett år tidigare än planerat och ryckte in efter studenten.
11 månader senare muckade jag från Uppsala som Stridsledning- och luftbevakningsgruppbefäl och arbetade en sommar på Socialtjänsten innan jag när hösten kom hoppade på ett flygplan till USA och Chicago där jag skulle arbeta som au pair i ett år.
Året gick fort och hösten 2000 var jag tillbaka i Sverige igen och flyttade direkt ner till Karlskrona där jag skulle studera Internetsystem. Rätt snart träffade jag på en kille som bodde i samma studenthus som mig. Jonas hette han och var den som lyckades kicka igång min skrivare. Kärlek uppstod och efter ett år skaffade vi en gemensam studentlägenhet.
Telekommunikation var inte riktigt min grej så jag bytte program till Informationssystem men insåg efter ytterligare ett år att det inte heller var min grej. Plockade då samman kurser som jag verkligen ville läsa och två år senare, 2004, var jag klar med min filosofie kandidatexamen med Sociologi som huvudämne. Flyttade upp till Gävle igen (och jag lovade mig själv som yngre att ALDRIG flytta tillbaka till denna stad) och började arbeta på Socialtjänsten. Kärleken flyttade tack o lov med och började snart slita hårt för brödfödan på ett större företag i stan.
Efter två år kissade jag på en sticka och vi konstaterade att ett barn låg i magen. Det blev snabba ryck med bröllop för här skulle barnen minsann födas inom äktenskapet och i juni 2006 blev vi man och fru. Milton föddes under hösten 2006. Två år senare kissades det igen på stickan och mannen undrade om jag gjort en riskanalys. Ännu ett litet liv hade letat sig in i magen. Lyckan var total när Lykke-Lie föddes sommaren 2009 och familjen komplett.
Mitt liv på några rader. Undra vad som väntar de kommande 30 åren?
Hur har ditt liv sett ut?
Vilken fantastiskt god idé att skriva så om ditt liv 🙂 Okej, det mesta visste jag redan men en snabbrepris är aldrig fel! KRAAAM, hoppas helgen blir härlig tillsammans med familjen 🙂
Vilken kul läsning!
Mycket intressant och kul att läsa! Andras livshistorier faschinerar på något sätt 😉
Vad roligt att läsa om din bakgrund och vad du har gjort. Lustigt att man hamnar där man hamnar efter att ha flyttat omkring en del. Jag har också flyttat omkring och precis som dej till slut hamnat i Gävle.
Jag föddes i Karlshamn 1978 och bodde på två ställen i Blekinge tills jag som 6 åring flyttade med familjen till Gävle, inte långt från där jag bor idag. Jag hade givetvis min dialekt kvar och glömmer aldrig gången vi skulle fotograferas på lekis. Fotografen bad mej säga ”hamburgare” (konstigt att det inte var omelett). Jag sa på brett Blekingemål: ”hambörrrjarrräää” och fotografen blev sur och sa åt mej att skräpa mej och så fick jag säga det igen och jag sa givetvis hamburgare på samma sätt och då blev han jättesur för han trodde verkligen att jag fjantade mej. Till slut kom lekisfröken och räddade mej genom att säga ”hon pratar så där”. Jag vet inte om det var den händelsen eller inte men mina gurglande-Blekingemåls-RRRR försvann rätt fort.
I Gävle bodde vi i nästan tre år innan vi flyttade till Bollnäs när jag var 10 år. Det gick jättebra att byta klass och jag fick snabbt en massa nya kompisar. Men jag trodde hela tiden att vi skulle flytta igen för jag hade räknat ut att vi bodde ca 3 år på varje ställe, 3 år på första stället i Blekinge, 3 år på nästa och 3 år i Gävle. Men det blev inte så utan mina föräldrar trivdes i Bollnäs och blev kvar där. På gymnasiet studerade jag Samhällsvetenskapliga programmet, jag minns inte riktigt vad jag tyckte var roligast, kan tänka mej att det var bild och samhällsvetenskap.
På fritiden umgicks jag med kompisar, hängde vid Tunnelgrillen som tonåring och på Tuppen och Tranan som 18 åring och så tränade jag rätt mycket. Mest av allt tränade jag karate, det blev sammanlagt 10 år i dojon. Kunskaperna kom väl till pass när jag som 22 åring pluggade spanska i Spanien och i förd en bikini sprang i fatt en väsktjuv och fick tillbaka min väska. Nä då… jag slog inte ner honom men jag är säker på att jag tack vare karaten hade självförtroendet att springa efter honom. Jag minns att jag höll honom hårt runt nacken och krävde tillbaka mina grejer på spanska. Jag skriver och berättar om det här för det är väl det mest tuffa jag har gjort i hela mitt liv som jag kan skryta med… Väsktjuven blev väl så jäkla chockad av hela grejen att han snällt lämnade tillbaka väskan istället för att ge på mej.
Efter gymnasiet och spanien blev det några år som personal på Höghammarssärskola. Jag trivdes jättebra där men kände efter några år att det var dags att gå vidare. Jag sökte då Sociala omsorgsprogrammet med inriktning på äldre och funktionshinder i Gävle och kom in. Under praktiken bestämde jag mej för att det var LSS-handläggare jag helst ville bli. I Bollnäs där jag då fortfarande bodde kvar fanns det två sådana tjänster. Inte så troligt med andra ord att jag efter examen skulle få en LSS-handläggartjänst. Jag sökte istället överallt och fick napp i Uppsala och hade turen att få en tillsvidareanställning där just som LSS-handläggare! Gissa om Bollnäsjäntan var glad! Jag flyttade inte till Uppsala för min sambo jobbade i Gävle och pendlade från Bollnäs, det vi gjorde var att flytta till Gävle med planen att jag antingen skulle söka jobb i Gävle eller att vi skulle flytta till Uppsala längre fram beroende på hur allt gick.
Min sambo glömde jag bort att skriva om i all iver att berätta om väsktjuvar och LSS-handläggning. Jag träffade honom första gången när jag följde med en kompis till hans 20 års fest. Jag minns så väl att han bjöd på världens godaste smörgåstårta och jag var stupsäker på att det var hans mamma som gjort den men så var det inte. Det var HAN som hade gjort den! Snacka om att jag var imponerad! Men det skulle ta sex månader och massor av tryckare på Tuppens danskrog innan vi äntligen blev ett par. Nu har vi hunnit fira 10 år!
För 4 år sedan föddes vår son och det var när jag var mammaledig med honom som jag insåg att det inte skulle fungera att fortsätta att bo i Gävle och pendla till jobbet i Uppsala. Under sista månaderna på föräldraledigheten dök det upp ett jobb som LSS-handläggare i Gävle. Jag sökte och fick det!! Sån himla tur! Jag trivs jättebra och har nu jobbat där fram till i våras då vår dotter föddes. Nu njuter jag av dom sista månaderna av föräldraledigheten och har för första gången börjat följa en blogg, elsklingen!
Håller med de andra, det var kul att läsa! 🙂
Jätte roligt att läsa om dig.
Kul ide. Ha en skön helg.
Roligt med lite historia! Våra vägar korsas på ett par ställen; jag är född den 18 oktober samma år på st eriks sjukhus och bodde också i Akalla (!) och sen har ju du gått i gymnasiet med min man. Lustigt! Undrar när våra vägar korsas nästa gång…
Jättekul att läsa!
Åhhh vad roligta att läsa.
Hoppas ni får en mysig fredagskväll och en härlig helg.
Kram Lina
Åhh… vad roligt att läsa! Något som ska jag nog också göra..
KUL att läsa å du, det var inga dåliga 30 första år precis. Hihi! Hoppas att de resterande blir minst lika innehållsrika, häftiga och bra.
Hade inte den blekaste om att du var från Stockholm från allra första början. Kul. Jag bor f.ö. hyfsat nära Akalla. I Helenelund/Sollentuna. 🙂
vad kul att läsa!!!! 🙂