Veckorna rusar verkligen på.
I torsdags ringde de från dagis och berättade att Lykke-Lie hade svårt att gå. De hade inte sett att hon skulle ha gjort sig illa. Ringde till hälsocentralen och fick komma och träffa en läkare. Lykke-Lie skrek i högan sky så fort läkaren närmade sig henne men kunde i alla fall utesluta att foten eller benet skulle vara brutet vilket vi visserligen inte heller trodde. Hon nämnde i alla fall att det kunde vara snuva i höften. Jag hade aldrig hört talas om denna åkomma men efter lite googlande så insåg jag att ja, det var nog detta vår lilla fröken drabbats av. Snuva i höften kan uppkomma vid långvarig förkylning och Lykke-Lie har ju snuvat på ett bra tag och tillsammans med förkylningsastman var det kanske inte så konstigt att det satte sig även på en annan del av kroppen. I två dagar har Lykke-Lie krypit runt då hon haft för ont för att gå men nu verkar hon bra igen i alla fall.
Mannen är i Stockholm över helgen och jag tar det lugnt här hemma med Lykke-Lie. Plockar lite, tvättar och njuter av en ledig dag. Milton är ute på stan med mormor och morfar.
Bland annat så passar jag på att lära Lykke-Lie fila naglarna.
Stackars liten! Skönt att det verkar bättre nu.
Snuva i höften har jag verkligen aldrig hört talas om innan.
Kram!
Men stackars lilla skruttan:( Hur lång tid kan man behöva ”gå” runt med det där?
vi har ett par kompisar vars barn fått precis samma diagnos efter långvarig förkylning. Det har gått över på en vecka ungefär. Hoppas hon snart är bra igen! Kra
P.