En hyllning till sötpotatis

Sötpotatis eller batat åt jag första gången när jag var au pair i USA 1999/2000. Jag föll redan då för detta söta livsmedel. Sötpotatis är avlägset släkt med potatis men är en perenn ört.

Smakmässigt skulle jag säga att sötpotatisen påminner om en blandning av pumpa och morötter, fast sötare. Riktigt god blir den att tillaga i ugnen.

Konsistensen är nog ungefär densamma som morot. Rätt hård utan tillagning men mjuk och lite svampig när man kokar den.

Sötpotatisen innehåller A-, C-, och E-vitamin, zink, proteiner, kalcium, magnesium, fosfor, järn, folsyra och kalium. Dessutom ska den tydligen avlägsna gifter från kroppen, rena matsmältningssystemet, stimulera blodcirkulationen och skynda på sårläkning enligt Anna Selby i ”Smart mat för din hälsa”.

Helt enkelt en bra liten knöl!

Publicerat av

Elsklingen

En person mitt i livet. Sorg, skratt, minnen.

En reaktion på “En hyllning till sötpotatis”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.