Vardagsliv

Jag skriver inte så mycket om våra vardagar men jag tänkte göra ett litet försök nu, få se hur långt jag hinner innan lillen här bredvid tröttnar helt. När vi vaknar på morgonen, eller rättare sagt, när Mille vaknar och väcker mig går vi ner och äter frukost. Mille äter gröt och jag dricker varm choklad. Försöker även få i oss någon macka. Men är man ingen frukostmänniska så är man. Hoppas Mille kan bli bättre på det. Idag var jag förresten så trött att jag hade i oboypulver i Milles gröt.

När vi ätit frukost brukar jag ta en dusch. Eftersom jag inte vill ha Mille springades runt i här hemma helt själv får han sitta i barnstolen utanför duschen. Det fungerar hittills bra om han har några leksaker att slänga på marken. Med andra ord blir det inga långa duschar utan ungefär så lång tid att alla leksaker har hamnat på golvet. Men en dusch på morgonen får mig att vakna till och känna mig mänsklig igen.

Vi klär på oss eller jag klär på mig och försöker klä på ålen Mille. Inte det lättaste men efter många långa försök och meningsskiljaktigheter brukar kläderna sitta på gossen och inte ligga på golvet.
När vi är påklädda ska hunden ha lite uppmärksamhet så då tar vi dagens första promenad. Beroende på väderlek och hundens inställning till denna så blir det lite olika längd på promenaderna. Regn och rusk = kort promenad. Sol och varmt = lite längre promenad. När hunden är promenerad är det lite fix och don är hemma. Jag brukar försöka tvätta någon maskin eller två beroende på tvättberget. Rensar även upp i köket om Mille inte är alltför skogstokig och far runt överallt.

Det är dock inga större städningar/rensningar det handlar om, även att jag har försökt. Men det fungerar inte vilket lämnat sina spår här hemma. Det ser ut som en bomb briserat och räddningsstyrkan missat att rädda oss ur vrakdelarna.
Idag kommer dock farmor och farfar hit så då kanske jag hinner rensa klart bland kläderna.* Hittills har jag tre kassar med kläder som jag aldrig använder och i stort även ifrågasätter hur de hamnat i garderoben. Jag kanske var blind innan graviditeten men gisses vilka fula kläder. Har jag frivilligt haft på mig något dyligt. Nästan så jag skulle kunna starta en anti mode blogg.

All for now, over and out!

* En liten baktanke har jag att de kanske vill umgås massor med sitt barnbarn så hinner jag fixa lite här hemma.

Lyckat DISCO

Igår var det så äntligen dags för Den Idiot Seriösa Cell Olympiaden. Jag och skånetösen hade skickat ut inbjudningar tidigare i somras och av 35 inbjudna så kom till slut 16 personer till Fångarna på fortet. Det finns ett ställe här i staden där de anordnat olika celler som man ska lösa för att få stämplar. Mest stämplar vinner. Alla verkar ha haft riktigt roligt och vinnande lag fick kanske inte helt otippat en discolampa i pris.

Efter fångarna på fortet åkte vi hem, svidade om för att sedan ta oss i till en restaurang/nattclub i stan. Där käkade vi mat och ytterligare några fler gjorde oss sällskap. Runt elva snåret började stället fyllas med folk och vi dansade en massa och jag tror de flesta var riktigt nöjda med kvällen. Det är i alla fall jag.

Mille har sovit hos mormor och morfar för första gången så nu ska jag springa över och hämta honom och se hur det gått. De kanske vill sova lite till 😉

Kompetens

Hej, här är jag och jag är bra!

Snart ska jag börja arbeta igen. Deltid till en början. Jag har hittills gjort små gästspel på jobbet, såsom denna veckan. Det är skönt att komma hemifrån en liten stund och få det sociala umgänget som det innebär att vara på jobbet. Det tråkiga är att jag vill inte tillbaka till arbetsuppgifterna. Jag känner mig överkvalificerad för det jag gör och det är ingen utmaning i det jag gör. Problemet är att jag arbetar på samma arbetsplats som min mor och hon är gruppchef i den grupp jag skulle platsa i. Det känns så trist för jag söker nya jobb med ljus och lykta men jag verkar vara avskräckande så fort de inser att jag precis varit föräldraledig. Men jag vet att jag är bra och jag älskar att jobba. Kan ingen arbetsgivare inse det bara.

Min nuvarande gruppledare ville dessutom ge mig nya arbetsuppgifter när jag kommer tillbaka. Vet inte om jag kan vägra det eftersom det totalt är ett steg i fel riktning mot vad jag hållt på med innan jag gick på föräldraledighet. Annars får jag väl blanda in facket igen. Men det känns trist. Dessutom har en annan fått mitt gamla rum och gruppledaren ville sätta mig i ett rum med en annan vilket jag totalt blåvägrar.

Det känns verkligen deprimerande att komma tillbaka till något som inte utvecklar mig eller ger mig möjligheten att använda hjärnan och de 200 poäng från högskolan som jag faktiskt har.

45 minuter fotboll

Mille har varit på sin första fotbollsmatch. Men vi stannade bara första halvlek för sedan blev det tråkigt. Det roligaste tror jag han tyckte var när en jätteboll sprang runt på planen. Skånetösen och jag konstaterade att det inte kan vara det roligaste jobbet att ha. Inget man gärna skryter om.
Mille somnade i cykeln på vägen hem och slocknade igen som en lampa i sängen efter lite välling. Hoppas han sover gott hela natten. Vi är inte direkt bortskämda med en kille som sover hela nätterna. Nä, han brukar få komma in till oss runt ett tiden och sedan är han pigg och rumsterar runt i vår säng runt fyrasnåret. Efter lite välling somnar han dock om till sex-sju tiden. Jag bara längtar till den dagen han börjar sova hela nätter. Snälla, säg att det faktiskt händer!

Imorgon har jag tänkt jobba lite. Jag har under hela föräldraledigheten hoppat in i slutet av månaderna och jobbat lite extra. Det har varit skönt att få lite extra lön när vi såhär på slutet försökt snåla på dagar men det allra skönaste har faktiskt varit att få umgås med vuxna människor. Imorgon ska dessutom skånetösen och jag fixa lite saker inför helgens event. De som var på IRL träff för två år sedan här i mellanstad vet vad det handlar om. Berättar mer om det efter helgen.