Överleva

Just nu känns det mest som dagarna handlar om att överleva. Jag tror jag spytt/hostat så mycket att jag skadat revbenen för det gör ont att andas. Jag tycker att kroppen borde aklimatiserat sig nu vid det här laget.
Känns ju lite trist att jag skulle bli såhär dålig i juletider. Jag har verkligen ingen ork till att göra så mycket här hemma.

Något som irriterar mig är kontakten med sjukvården. Nu fungerar det tydligen så att det är läkare på hälsocentralen som sjukskriver, även att de inte har någon vidare koll på svårt graviditetsillamående. Dessutom har vårdcentralen jag tillhör endast stafettläkare och där kommunikationen kan vara bristfällig. Läkaren sa när jag träffade honom att jag kunde ringa och få sjukskrivningen förlängd. Ringde fyra dagar innan den gick ut och får då veta att jag får telefontid med honom tidigast två dagar efter sjukskrivningen gått ut. Nu tror jag inte det ska vara problem att bli sjukskriven men det är även viktigt att läkaren skriver ett intyg som Försäkringskassan också godtar. Så inte nog med att jag mår illa och spyr varje dag, jag går och oroar mig över sjukskrivningen också och att läkaren ska förstå vad jag säger.

Helst av allt önskar jag såklart att jag skulle må så bra att jag orkade jobba heltid men när spyorna hänger i halsen mest hela tiden är det svårt att koncentrera sig på något annat. Förresten har jag nu klarat av 1/4 av graviditeten. Bara resten kvar.

[tags]Graviditet, Illamående, Sjukskrivning, Läkare, Försäkringskassan[/tags]

Sjukskriven

Igår tog jag kontakt med hälsocentralen och fick en sjukskrivning 50% från igår och hela nästa vecka. Känns väldigt skönt för det är inte så roligt att behöva spy på jobbet och det är väldigt påfrestande att må illa hela tiden. Kan väl säga att illamåendet och kräkningarna är minst lika illa nu som när jag väntade Milton.

[tags]Graviditet, Illamående, Sjukskrivning[/tags]

Bönor och brakskit

Igår lagade mannen mat, en korvgryta med bönor. Den var väldigt god men några timmar senare låg jag nästan dubbelvikt av smärta. Det gjorde så ont i magen och eftersom jag dessutom mådde illa var det ett rent under att jag inte spydde. Förstod rätt snart att det var bönorna som var boven i dramat för när jag stod i dörröppningen och skulle ropa in Nova lade jag av världens brakskit och mannen undrade lite försynt varför jag inte vände ut rumpan istället för huvudet.

Idag har magknipet trappats av men gör fortfarande likförbaskat ont när det emellanåt återvänder och jag önskar att jag kunde gått på jobbet i mysbyxor hela dagen.

Inga mer bönor för mig i alla fall.

Bönor

Igår lagade mannen mat, en korvgryta med bönor. Den var väldigt god men några timmar senare låg jag nästan dubbelvikt av smärta. Det gjorde så ont i magen och eftersom jag dessutom mådde illa var det ett rent under att jag inte spydde. Förstod rätt snart att det var bönorna som var boven i dramat för när jag stod i dörröppningen och skulle ropa in Nova lade jag av världens brakskit och mannen undrade lite försynt varför jag inte vände ut rumpan istället för huvudet.

Idag har magknipet trappats av men gör fortfarande likförbaskat ont när det emellanåt återvänder och jag önskar att jag kunde gått på jobbet i mysbyxor hela dagen.

Inga mer bönor för mig i alla fall.

[tags]Graviditet, Magont, Bönor[/tags]

Tack

Tack för alla grattishälsningar. Jag har nu publicerat några inlägg om graviditeten som jag skrev privat först. Dessa går att läsa här. Kommer inte ha någon speciell gravidblogg denna gången. Sen är det ju fortfarande tidigt så vad som helst kan ju hända men jag kommer ihåg att illamående var ett gott tecken och det håller ju fortfarande i sig. Nu tycker jag dock att det hänger över mig mer under hela dagen. Minns inte att det var så med Milton.

Fick en fråga om tröjan som jag hade på mig. Den är inköpt från stylishmom.se som har många läckra och roliga kläder för gravida.

[tags]Gravid, Illamående, Kläder[/tags]

Illamående

För en vecka sedan slog illamåendet till och nu har jag varje morgon besökt porslingsguden i mindre angenäma besök. För att mota Olle i grind har jag kommit på att ett kontinuerligt intag av mat under dagen håller illamåendet under kontroll dock kan denna matfacination gå lite överdrift när jag vid fem-sex tiden äter middag med sonen och efter han gått och lagt sig tar ytterligare två tallrikar mat. Hur var det nu, äta för två, bokstavligen eller?

Lyckligtvis kan jag väl säga att sötsuget är som bortblåst. Blir jag sugen på något så är det allra bästa sallad frukt eller potatis. Potatis var något som jag minns att jag gärna åt under graviditeten med Milton också.

Förresten måste jag jag ge sjukvården en liten eloge för när jag ringde häromdagen och bad att få Lergigan Comp utskrivet mot illamåendet meddelade de att de skickar recept till Apoteket som jag kan hämta ut. Snabbt och enkelt.

Annars kan jag väl säga att min mage är tusen gånger större redan. Idag, i vecka 7 (!!!) ser jag ut som jag gjorde med Milton i vecka 14. Vart ska detta sluta? Dock är det kanske inte så konstigt att den putar ut med all mat jag sätter i mig och bristen på magmuskler att hålla den inne.

[tags]Gravid, Illamående[/tags]

Illa

Som ett brev med posten kom idag illamåendet. Går in i vecka sju nu i helgen och det var runt samma tidpunkt som jag blev illamående med Milton. Så nu är väl mest känslan av att tio veckors helvete börjar, med en stor skillnad att jag nu vet vad det finns för hjälp att få.

Har förresten ringt och beställt tid till barnmorskan. Önskade att jag skulle få den barnmorska vi hade sist varpå receptionisten frågar om jag har problem med droger. Tydligen så arbetade hon mest med gravida som haft drogproblematik i bakgrunden. Vi kommer dock att få träffa en annan barnmorska som jag hört ska vara bra.

Inskrivningen är redan i början av december. Trodde vi skulle få vänta till januari.

[tags]Gravid, Barnmorska, Illamående[/tags]

En till

Min tant har varit som en klocka, punktlig varje månad så jag blev lite fundersam när den två dagar efter utsatt datum ännu inte dykt upp. När jag sedan tänkte tillbaka på hur min kropp reagerat när jag blev gravid med Milton kände jag att det är nog läge för att införskaffa ett graviditetstest. Kissade lite sporadiskt på stickan och väntade någon minut. Ett streck, två streck… *funderar*…vänta nu lite… två streck, vad stod det i instruktionsmanualen. Betydde inte det gravid. Va, är jag gravid. Men hur har det gått till?
Ja, jag vet ju att graviditet kan inträffa när man och kvinna joxar runt lite i sängen men vi har ju inte ens varit i närheten av ägglossningen. Det är som mannen sagt, jag blir gravid bara han tittar på mig.

Nu har jag längtat och önskat efter ett andra barn en bra stund så om allt nu går vägen, får vi utökning mitt i sommaren.

[tags]Gravid, Barn[/tags]

Roligheter

Måste ju berätta lite roligheter som händer när man har ett barn i familjen.

I samband med Miltons födelsedag hade vi goda vänner (Jennie och Tommy) över på fika. Jennie är gravid och vi berättade för Milton att i Jennies mage ligger det en bebis. Frågade även om han visste hur den hamnat där. Han tittade lite försynt mellan oss vuxna innan han svarade – Tommy! Vi fick oss ett gott skratt allesammans.

I förra veckan på dagis hade Milton tillsammans med några andra dagisbarn i ett oövervakat ögonblick lyckats få tag i färg och skulle hälla upp denna för att kunna måla. De satt i dagissoffan och hällde och hoppsan så kom det lite mycket färg, över soffan och barnen. Fröknarna hade fullt sjå sen vad jag förstått att få barnen att gå in i skötrummet för att byta kläder och få bort all färg. Miltons kommentar var att det blev väldigt kladdigt och sen när jag frågar honom om det som hände brukar han säga att det var lite tokit.

På dagis har Milton några gånger bitit en annan tjej. Det är alltid samma tjej som drabbas och vi pratar mycket med honom om detta och påminner om att han inte får bitas utan istället kan kramas. Miltons ny mantra är såklart: inte bitas, kamas. Känns som han kommer ihåg att han gjort fel så jag hoppas att det är bra att vi pratar om detta ofta och påminner honom om vad han får göra istället.

Eftersom det är lite trevligt med bilder i inläggen och jag inte fotat så mycket den senaste tiden tänkte jag bjuda er på en bild tagen för två år sedan. Bilden är jättedålig, men jag har så hejdlöst roligt åt den varje gång jag ser den för min näsa ser verkligen ut som pomperipossa.

[tags]Barn, Ord, Dialog, Gravid[/tags]

Syskon

Det är intressant detta med att många i min närhet ofta undrar när nästa barn kan tänkas komma, utan tanke på att vi kanske bara vill ha ett barn. Nu är det visserligen inte så. Jag önskar av hela mitt hjärta att utöka vår familj med en till liten krabat. Mannen är dock inte riktigt där än utan vill vänta ett tag, men fler än ett barn vill han i alla fall ha om jag nu förstått honom rätt. Själv tycker jag att det skulle vara lagom med en till nästa år när Milton blir tre samtidigt som jag trivs med att jobba nu och gärna gör det ett tag. Fast skulle vi skaffa barn har jag i alla fall nio månader till på mig att arbeta. Om mannen skulle säga att nu kör vi den 11 oktober skulle det vara den allra bästa födelsedagspresenten. Önska kan jag väl i alla fall göra.

[tags]Syskon, Barn, Gravid, Arbete[/tags]