Fullt ös

Jag har inte alltid haft bästa upplägget när det kommer till träning. När jag 2003 skulle träna till polistesterna så tränade jag 2 km punkt. Såklart gick det inge vidare. Jag hade ett helt annat upplägg och betydligt mycket längre tid på mig denna gången men jag insåg när jag läste ”Jag vill bara se bra ut naken” av Jonas Colting att mitt upplägg denna gången inte heller varit helt optimalt. Jag har tränat längre sträckor, men det har oftast varit fullt ös de första två kilometerna (utan uppvärmning!!) och sedan en lite längre sträcka för att kunna orka springa 2 km ännu fortare. Min inställning till uppvärmning har varit att jag då riskerar bli trött så jag inte orkar träna. Hur dumt som helst!

I alla fall så skriver Colting om vikten av lugnare pass för att förbättra andningen och konditionen så tre veckor innan testerna drog jag ner lite på träningstempot och körde istället lugnare längre löprundor och jag tror detta gjorde susen för min träning.

Jag är fortfarande inte helt jättebra på uppvärmning, men blir bättre och har börjat inse vilken skillnad det kan göra för träningen. Och numera varvar jag även snabba intensiva pass men längre och lugnare.

Ut i regnet

Det kändes först inte alls lockande men när jag väl satt på mig löparskorna så spratt det till i benen. Så härligt att fredagkväll bege sig ut och springa en liten runda i regnet. Jag körde framfotalöpning idag och det är verkligen helt underbart. Kroppen känns så mycket lättare och det är som att flyga fram.

Någon undrade om jag alltid springer med barfotaskor och framfotalöpning. Jag varvar lite mellan vanliga joggingskor och mina nike free som jag framfotalöper med. Jag har ju ännu inte sprungit några längre sträckor med mina nike free utan 4-5 km är nog det längsta. Det beror lite på hur jag ska träna vad jag väljer. Ett lugnt joggingpass där fokus ligger på andningen och att förbättra syreupptagningsförmågan så väljer jag oftast vanliga joggingskor och ett kortare mer intensivt pass eller vid intervallträning så kör jag med framfotalöpningen. Mina fivefingers använder jag än så länge bara inomhus. De tycker jag är grymt sköna att ha vid kettlebellsträning då jag gärna vill vara nära golvet.

Det är verkligen härligt att ha tränat ute när vädret inte är det bästa. Jag känner mig alltid lite mer nöjd med att jag verkligen begav mig ut vädret till trots. Oftast brukar mina bästa rundor vara vid lätt regn. Luften är härlig att andas och man blir inte totalt genomsvettig på en gång utan regnet håller en lite avkyld. Underbart!

Löpning med ett leende

Jag har inte sprungit något sedan testerna den 19 juni. Knappt tränat heller. Idag kände jag dock att nu behöver jag springa igen så jag inte tappar allt jag kämpat så länge för. Jag har dock känt mig oerhört seg och tung i kroppen i några dagar och idag var inget undantag.

Lagom till jag skulle ut på en liten runda så började regna, sådant där härligt sommarregn och när jag tog de första löpstegen så var det med ett leende på läpparna. Vilken underbar känsla. Första gången jag verkligen kände att jag kan njuta av rundan. Det var lätta fötter som sprang och första kilometern fullkomligen flög jag fram. Sprang 2 km på 9:56, kuperat och jag som hade tänkt ta en lugn löprunda.

20120701-172803.jpg
Jag kände mig väldigt nöjd efter den lilla rundan. Nu får jag jobba vidare på att klara milen.

20120701-172859.jpg

Dagens träning

Jag har inte legat på latsidan idag.

Idag på lunchen under några regnskurar passade jag på att köra lite intervallträning enligt 30-20-10 principen. Det innebär sakta jogg under 30 sekunder, lite snabbare löpning under 20 sekunder och en liten sprint under 10 sekunder. Enligt danska forskare ska denna metoden med cirka 20-30 minuters pass ge bättre resultat än mer löpträning.

När jag springer intervaller brukar jag använda coaching i Runkeeper. Då säger en röst till mig när jag ska ändra tempo och hur länge jag ska springa så. Idag fick jag dock stanna till emellanåt eftersom det gjorde ont i benhinnorna. Jag vet inte hur jag ska klara av att bita ihop när det smärtar, det är lite som om kroppen slutar fungera. Den vill men lyssnar inte.

Förutom löpningen har jag såhär på kvällen kört ett litet kortare magpass där jag inlett varje övning med en kullerbytta! 45 sekunder övning, 15 sekunder vila där jag varvat kettlebellssving, halo samt russian twist och plankan. Upprepade varje övning totalt fyra gånger. Har även hunnit med 40 armhävningar på kvällen och vet ni vad… det kändes bra, jag har mer att ge =)

Anpassad

Jag hade egentligen planerat för ett Military Training/Crossfit pass på Gävle Träningscenter ikväll men eftersom mannen har beredskap blev det ett intervallpass nu istället och sträckan jag springer bjuder verkligen på allt möjligt.

Idag var jag centimeter från att kliva på en huggorm, visserligen liten sådan, men huggorm som huggorm. Jag behövde inte springa långt förrän jag såg en kroppsbyggare stå vid en bil och massa saker vid sidan om bilen. Tänkte först att nu får det fan vara nog med personer som dumpar saker i skogen. När jag närmat mig ytterligare ser jag att han inte alls dumpar saker i skogen utan står med ett fett gevär mitt i skogen. Tack till min lyckliga stjärna för att jag just i detta tillfället möter en barnfamilj på cykel. Kroppsbyggaren såg lite snopen ut och jag fortsatte min löprunda.

I alla fall så var det varmt att springa idag. Förut brukade jag gilla att springa i värme men nu var det bara enormt jobbigt och jag fick nästan lust att hoppa i ån. Jag fortsatte i alla fall sega mig igenom mina intervaller och tyckte efteråt att det gick skit. Men ser jag till tiden så kan det inte vara så enormt kasst ändå. Jag sprang 5 km på 29 minuter ungefär. När jag sprang en vanlig runda i förra veckan så sprang jag 5 km på 28 minuter. Idag gick jag även vid några tillfällen, det innebär att jag måste hållit rätt bra tempo på de snabba avsnitten. Hejja mig!

 

5 kilometer

Idag var jag tvungen att testa hur jag ligger till på fem kilometer och OM jag klarar att springa det. Jag försökte köra på de första två kilometrarna för att checka av känslan och det kändes faktiskt bra. Nu sprang jag där det är lite backigt och tiden efter två kilometer landade på 10:40. Det känns helt klart möjligt att kapa den tiden, särskilt om banan är flack.

Jag stannade till cirka 15-20 sekunder vid två kilometer för att få ner pulsen lite eftersom den då var uppe i 177 som mest. Lite smått kräkfärdig. Sedan sprang jag vidare och försökte framfotalöpa i uppförsbackar för att inte få alltför ont i benhinnorna.

När jag sprungit 4,5 km och förstod att jag skulle kunna klara tiden under 30 minuter försökte jag öka tempot lite grand men det är stumma ben eftersom jag inte alls är van att springa några längre sträckor.

Snittpulsen efter 5 km plus nedjogg på 1,6 km blev 168. Känns som ett rätt hårt pass, men jogging är hårt för mig. Jag är ingen van joggare och får verkligen kämpa mot kroppen, men dåliga knän och onda benhinnor, men det går!

Jag känner mig alltid enormt nöjd efter ett längre löppass och särskilt när jag klarat 5 km under 30 minuter. Nu får jag väl nästan börja sikta vidare på milen.

Hur man springer barfota

I New York så köpte jag nya barfota skor. Dessa har jag i första hand tänkt använda vid inomhusträning. (Vibram fivefingers komodosport LS)

Jag passade även på att köpa ett par Nike Free 3.0 som var gudomligt sköna att ha på. Första löppasset med dessa kändes lite av ett hallelulja-moment då jag inte alls fick några som helst känningar i benhinnorna.

Nu ska jag lära mig och vänja kroppen vid att springa med dessa skor har jag tänkt. Hittade en riktigt bra video som förklarar detta med att springa barfota (fast med skor).