Rymmare

Jag har en liten rymmare. Hon drog på sig stövlarna, en mössa och solglasögon och drog iväg.

Det är skönt att vi bor på ett så lugnt område, men innan jag springer efter ska jag ta och klä på mig så jag slipper visa hela grannskapet min morgonrock.

Rediga ord

Jag tycker det är så charmigt när små barn börjar prata och inte riktigt har fått kläm på hur ord uttalas. Det är så oskyldigt och sockersött att höra hur de försöker anamma språket.

Därför är det lite sorgligt att inse att Lykke-Lie börjar lämna den fasen. Hon pratar mer och mer rent och bättre och det har väl sin charm också, men de egna orden blir allt färre. Det är nu man inser att tiden går så fort och jag som tänkt spela in hur hon sjunger söta barnsånger på sitt vis eller säger vissa saker. Det blir inte av och tyvärr glöms det bort alldeles för fort.

Bångstyriga barn

Har precis varit och handlat med barnen. Ibland undrar jag varför jag utsätter mig för att åka och handla med båda barnen. Oftast brukar de dock sköta sig riktigt bra båda två men idag ballade Lykke-Lie ut. Ville inte alls sitta i kundvagnen när jag skulle till att lasta upp varorna och betala för mig.

Hon störde något annat kassabiträde som sa till henne att sluta och oj vilken effekt det hade. Hon började först gråta och sen satte hon sig förlägen i kundvagnen. Jag tycker det är bra när omgivningen säger ifrån. Jag hade ju själv försökt flera gånger att säga till henne utan större framgång. Visst, det är inte deras jobb att säga till mina barn, men ibland kan det faktiskt vara behövligt att de får höra från någon annan att man inte beter sig på ett visst sätt. Så hejja henne och tack för hjälpen!

Vad tycker ni, är det okej att andra säger till era barn?

Så söt hon är

Älskade dottern, det är så häftigt att höra hur orden flödar mer och mer för varje dag. Hur hon kommer underfund med saker och att hon hela tiden utvecklas.

Hon älskar att sjunga och vi hör henne ofta tralla på något. Favoritprogrammet är ”Jake och piraterna” och när det kör igång på morgonen hörs ett dånande ”hej hå” från henne.

Jag älskar att hämta henne från dagis och hon kommer springande med öppna armar! Tänk vilken gåva vårt liv berikats med.

I love them

Lykke-Lie har en alldeles egen stil när hon åker stjärtlapp. Ner kommer hon, på ett eller annat sätt. Det är spännande att se hur olika mina barn är. Milton har alltid varit mer försiktig och avvaktade medan Lykke-Lie slänger sig ut och ska prova och testa det mesta.

Tänk att två syskon kan vara så lika men ändå så olika. Hur är det med era barn, är de mer olika än lika eller tvärtom? Just nu sitter de i soffan och gosar. Så underbart att se dem tillsammans och den kärlek de har för varandra.

Narkos och eventuell operation

Vi har varit till öron-näsa-hals mottagningen på sjukhuset med Lykke-Lie. Hon har haft problem, särskilt vid förkylning då astman blir sämre och särskilt andningen och snarkningar på nätterna.

Inom 60 dagar kommer vi få en tid för henne till eventuell operation. De söver henne och kan då se om hon behöver göra en skrapning av körteln bakom näsan. Både jag och mannen har gjort detta när vi var små, det är dock inte ärftligt enligt läkaren.

Det är blandade känslor och även om det är ett lätt ingrepp blir jag allt lite blödig när det kommer till mina barn. Just detta med narkos innebär ju alltid en viss risk.